Tre göteborgare har häktats av Göteborgs tingsrätt, ”på sannolika skäl” misstänkta för terroristbrott.
Inte minst i sociala medier har de tre namngetts och utpekats som om de redan vore dömda.
Säpos meritlista när det gäller att få människor fällda för terroristbrott ger dock anledning till eftertanke.
Två gånger tidigare har den speciella åklagarkammaren för säkerhetsmål ställt göteborgare inför skranket, anklagade för terroristbrott.
Ett fall gällde svensksomaliska ungdomar som sympatiserat med al-shabaab och bland annat besökt träningsläger i Somalia.
De anklagades för att ha smitt planer på ett självmordsattentat på okänd plats någonstans i världen, vid okänd tid och på okänt sätt.
Tingsrätten fällde
De bevis som lades fram bestod främst av allmänna uppgifter om al-shabaab och telefonavlyssning och buggning av samtal som förts i de anklagades kretsar. Där hade det bland annat talats om jihad, det heliga kriget, vilket inte nödvändigtvis betyder att de planerade att spränga sig själva i luften någonstans i världen någon gång i framtiden.
Det märkliga i det fallet var att tingsrätten fällde. En av de två lagfarna domarna ville fria medan den andre, som månad efter månad beslutat att häkta ungdomarna, och därmed borde ha ansetts jävig när huvudförhandlingen inleddes, fällde tillsammans med de politiskt tillsatta nämndemännen.
Hovrätten friade. Och ansåg det självklart att fria dem eftersom det inte fanns några som helst bevis för anklagelserna. Att sympatisera med al-shabaab eller besöka och delta på dess träningsläger är inte olagligt.
Åklagaren var för övrigt densamma som ett par år tidigare väckt åtal mot en man som drev en stiftelse som samlade in pengar till föräldralösa barn i Palestina. Han påstods ha finansierat terrorbrott. Tingsrättens dom var synnerligen kritisk till åklagarens bevisföring. Rådmannen vid Malmö tingsrätt konstaterade att han aldrig tidigare i ett stort mål underkänt bevisningen så kraftfullt.
– Kan man döma på tidningsartiklar, inslag från tv och utdrag från böcker om Hamas? Kan man döma på ett påstående om något FBI har gjort för 16 år sedan? sa han upprört.
I september 2011 greps ett par andra unga människor i Göteborg, anklagade för att ha planerat att mörda konstnären Lars Vilks. Det slutade med en fällande dom för brott mot knivlagen. Några bevis för mordplaner kunde åklagaren inte lägga fram.
Så hur ser det ut denna gång?
Det vet vi inte förr än Säpos utredning läggs fram i tingsrätten.
De anklagade sympatiserar uppenbarligen med Islamiska Staten eller någon annan av de stridande organisationerna i Syrien; de har varit i Syrien och deltagit i strider.
Något som de (ännu) inte kan fällas för enligt svensk lag.
Så här ser anklagelserna ut enligt häktningsansökningarna:
- SY, 26 år, Västra Frölunda, misstänks för medhjälp till terroristbrott från den 1 april 2013 till den 31 juli. Brottet ska ha begåtts på ”okänd plats” i Syrien. Han anhölls i sin frånvaro den 22 juli och häktades i sin frånvaro.
- A-MH, 32 år, Angered, misstänks för terroristbrott från den 1 april 2013 till den 31 juli. Brottet ska ha begåtts på ”okänd plats” i Syrien. A-MH greps och anhölls den 23 juli. Liksom de övriga häktades han av tingsrätten men släpptes på fri fot av hovrätten på grund av sitt hälsotillstånd. Han är rullstolsburen och har svårt att kommunicera med omgivningen efter en skada i huvudet.
- SAA, 30 år, Göteborg, misstänks för terroristbrott från 1 april 2013 till 31 juli 2013. SAA anhölls på sin födelsedag den 22 juli och greps dagen efter. Sitter häktad.
Enligt åklagaren gäller brottsmisstanken mord. ”Terroristbrott” är en beteckning som omfattar (bland annat) mord om gärningen:
”allvarligt kan skada en stat eller en mellanstatlig organisation och avsikten med gärningen är att
1. injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller en befolkningsgrupp,
2. otillbörligen tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller att avstå från att vidta en åtgärd, eller
3. allvarligt destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer i en stat eller i en mellanstatlig organisation.”
Åklagaren ska alltså bevisa att de anklagade gjort sig skyldiga till mord eller medhjälp till mord.
Det betyder att de vanliga frågorna vid en mordutredning infinner sig:
Vem/vilka är offren? Dödsorsaken? Har obduktion genomförts? Brottsplatsundersökning? Vilka tekniska bevis har hittats? Finns vittnen som är beredda att ställa upp vid en rättegång?
De något vaga angivelserna i häktningsframställningarna om att brottet begåtts ”någonstans i Syrien” under en period av fyra månader ger anledning till tvivel även om Säpo med all sannolikhet har god kännedom om alla de svenskar som begett sig till Syrien för att kriga. Jihadisterna har sällan gjort någon hemlighet av sitt engagemang utan förekommer frekvent på sociala medier som Facebook och youtube där de publicerar filmer, bilder och uppmaningar till sina bröder att ansluta sig till kampen, berättar om fallna kämpar och om strider de varit med om.