Statsåklagare Nils-Eric Schultz hade jobbat på övertid i nästan ett år, och kom att avsluta sin karriär i Göteborg med sitt sista stora korruptionsmål där han slutpläderade den 31 mars i år.
Det var en pigg, rask, och mycket koncentrerad åklagare som sammanfattade korruptionsanklagelserna mot de fyra åtalade från 1100 sidor förundersökningsmaterial. Med de fyra advokaternas försvarstal på juridiska blev det en heldag i Tingsrätten.
Schultz säger själv att han förbereder sig noga i målen. Han gillar utmaningar och ser en kompetent advokatinlaga som ren spänning. Han gillar lite tuffa tag, som han själv säger. Givetvis vill han vinna bifall hos domstolen för sitt åtal, och han kan även känna viss besvikelse om så inte blir fallet. Just i detta ”sista” mål föll domen den 28 april. Två åtalade dömdes till ett år och två månaders fängelse. En tredje friades.
— Som åklagare får du inte ta det alltför personligt om domstolen inte fullt ut köper ditt resonemang. Vad gäller Göteborgsfallen så är det så här långt två åtal som ogillats.
— I det ena fallet (tegelfallet) hade det kunnat bli påföljd som i Tingsrätten, som dömde tjänstemannen för grovt mutbrott till fängelse i sex månader. Hovrätten ansåg inte att brottet var grovt, vilket fick till följd att åtalet ogillades på grund av preskription. Hovrättens budskap var trots allt att om brottet hade varit färskare hade han dömts även av hovrätten.
Angående Göteborgshärvan säger Schultz så här:
– Det positiva är att jag tror att all uppmärksamhet som riktats mot Göteborg har lett till ett uppvaknande hos allmänheten och inte minst media. Tidigare har en vanlig uppfattning om Sverige varit att vi inte har någon korruption här i landet. Numera går inte många dagar utan att något liknande, men i mindre omfattning, avslöjas i någon annan kommun.
– Medvetenheten om hur den kommunala korruptionen kan se ut har ökat väsentligt.
– I stort sett fanns inga kontrollfunktioner i Göteborg. Det ansågs inte behövas eftersom man litade till 100 procent på sina tjänstemän.
En enkel definition av korruption är att ”man utnyttjar sin maktposition för att gynna sig själv”. Den vanligaste mutan i Sverige är tjänster och inte kontanter, säger Schultz.
Svårigheten är att korruption är svår att upptäcka. Han menar att media har en stor fördel eftersom den som avslöjar något (visselblåsaren) skyddas av meddelarfriheten.
– Den åtalade kan medge de faktiska omständigheterna i ett korruptionsåtal men anser inte att man gjort något brott. Detta skiljer korruptionsmålen från andra mål där man kan ha rena erkännanden.
– Efter att ha läst ”Tillitens gränser” så tror jag nog att Göteborgskorruptionen trots allt är något speciellt med Göteborg, även om andra kommuner än Göteborg har korruptionsproblem, och landar hos Riksenheten mot korruption.
Det var 2005 som Nils-Eric Schultz blev tillfrågad att börja jobba på Riksenheten mot korruption i Stockholm där en liten grupp, endast cirka 6 -7 åklagare, jobbar.
Schultz är lycklig över varje arbetsdag, han gillar sitt yrke och ser fram mot varje ny dag. Som åklagare kan han dessutom finna dagen fullkomligt oförutsägbar, en förutsättning för att trivas i yrket.
Som chef för korruptionsutredningarna i Göteborg har han kommit att bli en offentlig person, igenkänd på gatorna, där han ofta har fått beröm. Han är själv en öppen person, och tycker det är spännande att ha haft en roll i Göteborgshärvan. Han sticker gärna ut hakan och brukar vara tillgänglig för media.
Nils-Eric Schultz har alltid gillat sitt yrke men erkänner att det många gånger varit slumpen (att studera juridik, att bli åklagare) och inte han själv, som varit vägledande. Hans sociala engagemang och intresse var förmodligen medfött ty under juridikstudierna omprövade han yrkesvalet. Han blev osäker och studerade en tid på Socialhögskolan, men återgick till juridiken. Det var under den revolutionära vågen i samhället, då många akademiker drogs till vänstern.
Slumpen avgjorde sedan inriktningen till åklagare. Att bli åklagare var ingen favorit. Sedan – efter traffickingmål, narkotikamål och grova rån – mål under cirka 20 års tid – flyttade han till Bryssel och stannade där i tre års tid, innan han flyttade hem till Sverige igen. Året var 2005 och han unnade sig sin första mc. Att köra mc är för hans del avkopplande, en ren terapi i tillvaron.
Åklagare-profilen Nils-Eric Schultz slutar nu som statsåklagare vid Riksenheten mot Korruption, efter över 30 år i åklagarbranchen.
— Någon gång måste man inse att man gjort sitt och att sluta den 31 mars kändes bra.
Men Schultz kommer inte att dra sig tillbaka fullständigt. Han kommer att fortsätta med olika projekt, plus att han kommer att ha mera tid för sin mc och sin båt.
– Jag är väldigt intresserad av rättssäkerhetsfrågor.
Det blev en liten flaska rött på X 2000 mot Stockholm efter denna sista heldag, den 31 mars, i Göteborgs Tingsrätt.
Bakgrund
Född den 1 juli 1946 i Bjärred. Pappan snickare, mamman hemmafru.
Boende nu i Ösmo.
Gift, två söner födda -73 o -77. Tre barnbarn
Intressen: mc, läser mycket, gillar trädgårdsarbete, fiska,
Karriär: åklagare för grov brottslighet (narkotikabrott, grova rån, trafficking) åren 1983-2001,
Bryssel 2001-04 och därefter Riksenheten mot Korruption.
