I DEBATTEN om den amerikanske artisten som häktats för misshandel av en afghansk asylsökande i Stockholm har den i hög grad handlat om vad den amerikanske presidenten har twittrat och sagt i telefon till den svenske statsministern Stefan Lövén.

Jag har inte läst förundersökningen eller häktningsframställan men det är inte brottet som är intressant, enligt min mening. Vad som är intressant är att president Trump har i närmast hånande uttalanden kritiserats för att han inte förstått att Sveriges statsminister inte kan lägga sig i det svenska rättsväsendet och ordna upp saken. Trump har hånats av nuvarande statsminister, tidigare statsminister Carl Bildt samt statsministern in spe Ulf Kristersson. Den sistnämnde menade även att en amerikansk president inte kunde lägga sig i amerikanskt rättsväsende.

Vad jag tycker är intressant är att tre så prominenta politiska personer inte har hört talas om begreppet abolition. Abolition är efterskänkande av eventuellt straff innan åtal väckts eller dom avkunnats. Abolition regleras idag i 12 kap 9§ andra stycket regeringsformen och innebär ”att vidare åtgärder för att utreda eller lagföra en brottslig gärning inte ska vidtas”. Enligt högsta förvaltningsdomstolen är abolition ingen rättighet för medborgarna ”utan bestämmelsen i 12 kapitlet 9§ andra stycket ger regeringen en fullständig diskretionär rätt att avgöra om abolition ska beviljas”. Regeringens beslut angående abolition kan därför inte vara föremål för rättsprövning.

MAN KANSKE i detta sammanhang kan påminna om att dåvarande statsminister Göran Persson vände sig till George W Bush för att få Guantanamofången Mehdi Ghezali (vilken inte var dömd) frigiven och överförd till Sverige, vilket han också blev. Har vi dessutom glömt att Sverige fick hjälp av USA att utvisa två egyptier till tortyr i Egypten?