På stängslet runt gamla Fixfabriken där HSB ska uppföra 125 lägenheter hänger en reklamaffisch med två leende mammor med små barn.

En av mammorna är Hannah Heyman.

Hon hade inte tillfrågats om hon ville medverka.

HSB:s marknadsavdelning insåg omedelbart att något gått snett när Spanaren kontaktade dem på tisdagseftermiddagen.

– Jag ska se om vi kan ta ned affischen och undersöka vad som hänt, säger Alexander Olsson.

– När vi gör den här typen av reklam i samband med nybyggen vill vi ha bilder på miljön i området och skickar ut en fotograf. Men självfallet ska personer som förekommer på bilder vi använder kontaktas och ge sitt godkännande till att medverka.

Efter att ha kontaktat fotografen berättar Alexander Olsson att bilden togs på våren för två år sedan vid Röda Sten.

– Fotografen ska se efter om han har någon överenskommelse med personerna på bilden. Men oavsett vilket tar vi ner affischen under onsdagen för att reda ut det hela.

Det finns goda skäl för HSB att ta ner affischen och kontakta personerna på bilden. Lagen är solklar.

Första paragrafen i lagen om namn och bild i reklam stadgar:

”Näringsidkare får icke vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet använda framställning i vilken annans namn eller bild utnyttjas utan dennes samtycke. Med namn jämställs annan beteckning som klart utpekar viss person.”

Det gäller ”även anställd hos näringsidkare och annan som handlar på näringsidkares vägnar”.

Enligt andra paragrafen kan ”den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet” bryter mot förbudet dömas till böter. Så också den som medverkar därtill.

Den vars namn eller bild utnyttjats utan att ge sitt medgivande kan tilldömas skadestånd:

”Den som bryter mot (förbudet) eller medverkar till sådan handling skall utge skäligt vederlag till den vars namn eller bild har utnyttjats. Sker det uppsåtligen eller av oaktsamhet, skall ersättning utgå också för annan skada. ”

Ett av de mest uppmärksammade fallen rörande lagen om bild i reklam gäller den grekiske pensionär vars bild blev omslag på Lindahls Mejeris turkiska yoghurt. (Eventuellt kan en grek uppleva det som extra pinsamt.) Efter att bilden använts i åtta år fick pensionären veta – via en vän som besökt Sverige – att hans ansikte fanns på yoghurtförpackningarna. Han lät stämma mejeriet på 50 miljoner kronor. Det slutade  med en uppgörelse i godo som gav mannen en ersättning på 1.7 miljoner – och mejeriet kunde fortsätta att använda mannens bild på förpackningarna.

När det gäller människor på bild är det stor skillnad mellan reklam och journalistik.

Att ta bild på människor i stadsvimlet är tillåtet. Det är också tillåtet att publicera sådana bilder -med tillstånd från fotografen som har upphovsrätten, men utan att människorna på bilderna behöver tillfrågas. Upphovsrätten till bilden är enbart fotografens.

Föregående

Smärtsamt svårt att få sjukvård

Nästa

Inte bara ära och framgång för Victor Hasselblad