Västlänken-projektet, hur kom det till egentligen?
Jo, så här:
2001: Diskussion förs om hur kapaciteten på Göteborgs centralstation kan ökas, så man kan köra fler tåg. Det är ett stort gäng som diskuterar, med folk från Göteborg, Göteborgsregionens kommunalförbund, Västtrafik, Västra Götalandsregionen och Banverket (som ju senare gick upp i Trafikverket). Beslut: En idéstudie ska närmare titta på möjligheten att bygga en tågtunnel under Göteborg.
2002: Idéstudien leder till en mer utarbetad förstudie. Ett par idéer förkastas på ett tidigt stadium, som att flytta centralstationen till Gårda eller Olskroken eller bygga en genomgångsslinga runt Göteborgs central.
Fem alternativ fanns med i förstudien (se bilden här ovanför). 0 = förstärkningsalternativ (att bygga ut Göteborgs bangård med nya spår mellan Olskroken och Almedal). 1 = Tunnel via korsvägen. 2 = Tunnel via Haga och Korsvägen. 3 = Tunnel via Haga och Chalmers. 4 = Tunnel via Järntorget, Sahlgrenska och Chalmers. 5 = Tunnel via Hjalmar Brantingsplatsen, Lindholmen, Järntorget, Sahlgrenska och Chalmers. Alla tunnelalternativen förutsatte en underjordisk station för Västlänken bredvid nuvarande Centralstationen.
Alternativ 4 och 5 förkastades. Motivering: för stora ingrepp i kulturmiljön och för dyrt.
2004: Finansiering klar. Västlänken kommer med i den nationella planen för transportsystemet 2010 – 2021.
2004-2007: Järnvägsutredning. Bilden här nedanför visar de alternativ som utreddes.
Utredarna valde alternativet Haga – Korsvägen. I december 2007 beslöt Trafikverket därför att fortsätta planeringen av Västlänken enligt det alternativet.
Utredningen motiverade sitt val av Haga – Korsvägen så här: Alternativet är det som bäst uppfyller projektmålen, ger störst ökning av antalet tågresenärer, ger betydande effekter på regionförstoringen, ger störst överflyttning av resande, kortast restid, når nya viktiga målpunkter i staden och ger goda utvecklingsmöjligheter för staden.
2016: Järnvägsplanen fastställs. Järnvägsplan är en lagstadgad del i processen att bygga järnväg och ger en detaljerad beskrivning av vad som ska byggas och vilka effekter det får på omgivningen.
2017: Järnvägsplanen vinner laga kraft, sedan regeringen avslagit de överklaganden som kommit in. En järnvägsplan ger Trafikverket rätt till den mark som behövs för att bygga Västlänken.
2018: Göteborgs stads detaljplan för Västlänken vinner laga kraft, sedan Mark- och miljööverdomstolen inte ger prövningstillstånd till dem som överklagat planen.
2018: Järnvägsplanen står fast. När regeringen avslog överklagandena valde miljöorganisationer och fastighetsägare att överklaga beslutet hos Högsta förvaltningsdomstolen, som beslöt att regeringens beslut står fast.
Författarens fotnot: Denna genomgång behandlar det formella skapandet av Västlänken. De omfattande protesterna mot projektet har Spanaren belyst (och kommer att belysa) i andra artiklar. Kolla i ”Västlänken” under Kategorier i spalten till höger.
Läs också: Fortfarande starkt motstånd mot Västlänken