Aliyare Gaani borde vara stolt över Neutrala Ungdomsföreningen som han var med och startade för tjugo år sedan.  Den har bidragit till att många ungdomar i Norra Biskopsgården engagerat sig i idrott, haft ett ställe att träffas, fått hjälp med läxläsning eller kunnat ta sig loss från kriminella gäng. Men han är bedrövad över hur kommunens tjänstemän och politiker bemöter föreningen. Med fördomar, misstänkliggöranden och falska anklagelser.

– De vill att vi ska lägga ned verksamheten och försöker trötta ut oss, säger han då vi träffas i föreningslokalen på Godvädersgatan.

Det är svårt att veta var den här historien egentligen börjar.

Men kanske den 26 februari 2014.

Då hade föreningen sökt ett bidrag från stadsdelsförvaltningen och fått ett svar från Michael Göransson, sektorchef för Kultur och fritid, som styrelsen inte förstod.

” – – -För att vi ska kunna behandla ansökan behöver vi få information från föreningen kring en händelse under hösten. En av stadsdelens medarbetare blev utsatt för ett väpnat hot i föreningens lokaler. Det vi i första läget behöver veta är:

-Hur har föreningen agerat gentemot den person som blev utsatt för hotet?

-Hur har föreningen agerat gentemot den, eller de personer som utförde hotet?

-Vilka andra åtgärder har föreningen vidtagit för att förebygga att liknande händelser kan uppstå igen?”

Styrelsen kände inte till någon sådan händelse och svarade:

” … Jag förstår inte riktigt vad är det du syftar på, men jag kan skriva hur vi jobbar i föreningen. .. Föreningen jobbar aktivt mot våld, droger, diskriminering, kriminalitet, gängbildning och motsättningar så att alla ska trivas och känna sig trygga i stadsdelen och ta bort dåliga rykten om förorten Norra biskopsgården – – –

Det finns alltid minst tre vuxna i lokalen när vi har aktiviteter. Det händer ibland att ungdomar bråkar och vi skickar hem samt avstängning. Om det händer en allvarlig grej så tar styrelsen beslut och det kan resultera i uteslutning …  Det finns ingen information om det har förekommit det du beskrev och om det visar sig att det är sant så självklart gör vi åtgärder…”

Michael Göransson accepterade inte svaret.

”Det är djupt oroande att du inte förstår vad jag syftar på. Vår medarbetare – M – har råkat ut för flera händelser – hot och misshandel – som stadsdelsförvaltningen valt att polisanmäla”, skrev han och fortsatte:

”När jag ställer frågor till dig om hur föreningen har agerat gentemot den hotade, den som hotar och hur föreningen i övrigt arbetar för att förebygga denna typ av händelser, har det ingenting med polisiärt arbete att göra. För mig är det självklart att en förening som arbetar i demokratisk anda ger fullt stöd till en person som blivit utsatt för flertal hot, stänger av de personer som hotar och misshandlar och i övrigt genomför en genomgripande kulturarbete inom föreningen i förebyggande syfte att rensa ut alla gangstertendenser. Mina frågor till föreningen handlar bara om att försäkra mig om att det verkligen är så ni arbetar – – -”

Undersökte händelsen

Talet om ”gangstertendenser” uppfattades förstås som djupt kränkande. Det var ett språkbruk från en kommunal tjänsteman som hade varit otänkbart gentemot, exempelvis, fotbollsklubben Qviding även när klubben medvetet fuskade till sig kommunala bidrag.

Styrelsen försökte ändå ta reda på vad som faktiskt hänt.

Först sedan polisutredningen lagts ned efter flera månader stod bilden klar:

Kommunens medarbetare (!) hade försökt att sälja ett parti khat på Vårväderstorget (oklart om det var på arbetstid). Partiet var stulet.  Dagen efter kom ”ägarna” till den stulna narkotikan till Neutral ungdoms lokal  och fick reda på att det var den kommunanställde som tagit partiet.  De lämnade lokalen men strax efteråt kom den kommunanställde dit och hotade två killar för att de golat på honom. Han skrek och sa att han ska förstöra för föreningen. Han visades då ut ur lokalen.

Fick dem att vittna

Den kommunanställde kontaktade senare ett par killar för att – med hot och/eller löfte om pengar – få dem att vittna om att han blivit hotad i Neutral Ungdoms lokal trots att de inte varit där vid tillfället.

Visst vore det rimligt om misstänksamheten från stadsdelens tjänstemän och politiker gentemot Neutral Ungdom försvann när saken klarats ut? Men någon ursäkt från stadsdelens förvaltning eller politiker kom aldrig.

Tvärt om har anklagelserna från makthavarna fortsatt och spridits av dem till så väl medier, Allmänna arvsfonden och kommunens Idrotts- och föreningsförvaltning. Den senare ska nu ta över alla bidrag till ideella föreningar i Göteborg.

– Osämjan ligger egentligen längre tillbaks, säger Stina Fransson.

Hon är aktiv i Neutral ungdom sedan åtta år. Innan hon gick i pension var hon under många år vd för Gårdstensbostäder – och flerfaldigt belönad för sitt arbete att förvandla en utsatt stadsdel i nära samarbete med de boende. Innan dess chefade hon för Konsument Göteborg.

Vill kontrollera

– Det här handlar egentligen om hur  förvaltningar inom Göteborgs kommun själva bidrar till den segregation, orättvisa, ojämlikhet, hopplöshet och grogrund för kriminalitet som de uppger sig ta itu med, säger hon och menar att kommunen inte vill se självständiga organisationer utan vill kontrollera dem.

Ett uppmärksammat fall på den sortens maktutövning är hur kommunstyrelsens ordförande Ann-Sofie Hermansson hotade Göteborgs Litteraturhus med indragna bidrag på grund av att de visade filmen Burka Songs 2.0.  Under sådana hot hamnar många ideella föreningar i Göteborg om de inte anpassar sin verksamhet efter krav från makthavande tjänstemän och politiker även om hoten oftast är mer sofistikerade än i fallet med Göteborgs Litteraturhus.

Marcus Herz, docent i socialt arbete på Malmö universitet,  har utvärderat ett av de projekt som Neutral Ungdom genomfört med stöd av Allmänna arvsfonden (kommunen ville inte bidra). Det var ett framgångsrikt projekt som hjälpt några ungdomar bort från kriminalitet.

Rätta förbindelser gynnar

Herz har också intresserat sig för hur stadsdelen behandlat Neutral Ungdom. Och kopplar det samman med den Göteborgsanda som innebär att den  förening som har de rätta förbindelserna (som i det uppmärksammade Qvidingfallet) gynnas framför föreningar utan de rätta kontakterna.

”’Det sitter i väggarna’, förklarar en tjänsteman på Göteborgs stad för mig när vi pratar om hur det kommer sig att en stor del av Neutral Ungdoms ansökan avslagits. Han menar att både kommunen och organisationen bär på en misstänksamhet gentemot varandra. Jag frågar om detta gäller någon mer organisation än Neutral Ungdom, och det gör det säger han  – – –  De organisationer som på olika sätt anses utmana den politiska makten riskerar … alltid att förlora sitt stöd, även om de utför ett viktigt och långvarigt arbete med Göteborgs unga”, skriver Marcus Herz i sin rapport.

För Marcus Herz berättade Michael Göransson också historien om den kommunanställde som blivit pistolhotad i Neutral Ungdoms lokal. Som om den fortfarande vore sann ett och ett halvt år efter det att den vederlagts!

Michael Göransson pratar med Herz också om ”kriminella element” i föreningen.

”Detta blir dock paradoxalt eftersom organisationen de facto arbetar med ungdomar som vill lämna kriminella miljöer. Här menar jag att liknande argument aldrig skulle användas mot kommunala verksamheter som naturligtvis också har besökare med ‘kriminella element'”, skriver Herz.

Inga större motkrav

Aliyare Gaani tar fram beslut om föreningsbidrag från stadsdelen som visar hur en nybildad förening får hundratusentals kronor i bidrag utan större motkrav medan Neutral Ungdom fått 80 000 kronor (av sökta 270 000) med detaljerade anvisningar om hur pengarna ska användas.

– De förminskar oss. De tror att vi inte kan något, säger Aliyare Gaani.

Föreningen ansökte nyligen också om ett bidrag från Social resurs för att främja insatser för ett jämlikt Göteborg .

”I projektet vill vi dokumentera och synliggöra den verklighet vi möter och har mött i många år. – – – I 20 år har vi i Neutrala ungdomsföreningen engagerat oss lokalt i norra Biskopsgården där vi också bor. Vi har alltså lång erfarenhet av att bo och verka i ett diskriminerat s k utsatt bostadsområde. … Genom att synliggöra åratal av negativ särbehandling, diskriminering och numera också rasifierat bemötande hoppas vi bidra till den öppenhet och dialog som krävs för att utveckla staden positivt. … 

Med aktiviteter av olika slag för barn och ungdom har vi försökt motverka negativa krafter som kriminalitet. I just det engagemanget har vi mötts av ojämlika villkor och negativ särbehandling som försvårat och gått ut över våra aktiviteter. Tyvärr ser vi idag ett allt hårdare klimat i mötet med offentliga myndigheter.

Våra erfarenheter av strukturell diskriminering och rasism är också dokumenterade. Bland annat i . . . mejlväxlingar och skrivelser till politiker och tjänstemän. – – –

I projektet vill vi … alltså genomlysa vårt bostadsområde utifrån ett rättviseperspektiv, dokumentera och på så sätt synliggöra strukturell orättvisa, diskriminering och rasism. Med detta som grund hoppas vi medverka till ett jämlikare Göteborg samt ge underlag till arbetet i kommittén ‘Västsverige mot rasism’…. ” 

Det blev inga pengar till det projektet.

Mer om civilsamhällets kritik mot det hårdnande klimatet i Göteborg:

Hård kritik mot Ann-Sofie Hermanssons ”islamofoba” agerande – som fått efterföljd