Göteborg står väl rustat inför det klimathot som snart inte har några andra förnekare än Vita Husets president.Men hur förbereder man sig för något som man trots all forskning vet förvånande litet om?
Spanaren har samtalat med MP:s kommunalråd Ulf Kamne.

Som alla miljöpartister har han mer än de flesta funderat mycket på framtida risker och faror som hotar en stad med ett så utsatt läge som Göteborg. Och blivit förvånad över hur litet de andra partierna tycks bekymra sig om frågan.

Ulf Kamne. Foto: Magnus Gotander

– De verkar som om de tänker, äsch, det där pratade vi om på 1990-talet. Nu har vi löst problemen, säger Kamne.

Större delen av världens forskare är överens om att havsnivån kommer att stiga som en följd av att utsläppen av koldioxid ökar. Vid FN:s första klimatkonvention i Rio de Janeiro 1992 var det överskuggande målet att få stopp på de utsläpp som värmer upp atmosfären och smälter ismassorna vid polerna och jordens alla glaciärer.

Den visionen har spruckit kapitalt.

Utsläppen har ökat med över 50 procent.

Visserligen har EU-länderna något sånär kunnat leva upp till målsättningen men vad hjälper det när USA inte drar åt samma håll och det som förr kallades U-världen gör allt för att göra tvärtom.

Värst är Kina som ökat sina utsläpp med 3.5 gånger de senaste 25 åren. Förvisso har kineserna på sista tiden tagit krafttag mot den egna nedsmutsningen av atmosfären men uppförsbacken är enorm.

Göteborg har utvecklat avancerade strategier för att bemöta det oundvikliga och Ulf Kamne är inte direkt orolig för att staden inte skulle vara tillräckligt rustad när den dagen kommer.

Så här ligger det till:

Göteborg sitter i en blöt rävsax

I ena ändan havet vars nivå förväntas stiga med en meter inom de närmaste 100 åren.

I andra ändan älven som sväller och blir alltmer vattentyngd i takt med att Vänern äter upp sina stränder.

Klicka på grafiken för att förstora den!

Och ovanpå detta, bokstavligt talat, våldsamma skyfall som kan ge 130 millimeter på ett par timmar.
Vad som kommer att krävas och som redan finns i kalkylerna är förstärkta kajer i form av vallar och murar, portar och pumpar.

– Det kommer att behövas en port vid inloppet, en annan
uppströms och en tredje vid Nordre Älvs mynning, förklarar Ulf Kamne.

Detta är mycket långsiktigt, vi talar om bortåt 2070 men redan nu finns en försiktig ekonomisk kalkyl på portarna som har sin förebild i London. Priset är beräknat till 10 miljarder, ”bara” hälften av priset för Västlänken.

Experterna har ställt upp olika scenarier för hur det kan komma att se ut.

Ett exempel, enligt det som döpts till Skyfallsmodellen, bygger på att havsnivån år 2100 stigit med en meter, en svårt västlig storm blåser upp och det blir ett kraftigt skyfall.

Den försiktiga kalkylen tar sikte på att vattnet stiger med 2,8 meter, den extrema säger 3,8 meter.

– Det värsta som skulle kunna hända är att färskvattnet drabbas, säger Ulf Kamne.

Bakterier i kranvattnet som en följd av att reningsanläggningarna översvämmas och slås ut skulle kunna innebära att smittsamma sjukdomar sprids i hög takt.

– Det klarar vi en kort tid med tankbilar som man redan gör i dag, men under ett år…

Nu tror inte Ulf Kamne att det ska kunna hända men han kan förstås inte vara mer säker än någon annan som satt sig in ämnet.

På DN Kultur skriver Christian Azar, professor och klimatforskare vid Chalmers:

Människan har med största sannolikhet haft helt avgörande inverkan på den globala temperaturökningen. Däremot kvarstår fortfararande osäkerhet kring vilka konsekvenserna av utsläppen kan bli.

Låt mig ge ett exempel: Om halten av koldioxid fördubblas förväntas temperaturen stiga med 1,5 till 4,5 grader. Det är ett mycket stort osäkerhetsintervall, och trots mer än 25 års omfattande forskning har man inte lyckats snäva åt osäkerheten.”