Göteborgs stad skulle behöva höja skatten från 32,60 till 35,85 per intjänad hundralapp för att behålla den kommunala servicen på nuvarande nivå år 2035.
Eller spara, spara, spara.
Närmare bestämt: minska utgifterna med så där 300 miljoner per år.
Det är slutsatserna av en utredning ”om Göteborgs Stads långsiktiga ekonomiska förutsättningar” som presenterats av Stadsledningskontoret.
Utredarna har bland annat gått igenom prognoser om framtida befolkningsutveckling, tittat på hur den kommunala servicen utvecklats under de senaste åren och på statens avgörande roll (genom lagar och bidrag) för kommunernas ekonomi.
Som varje spådom om framtiden innehåller utredningen en rad osäkra faktorer. Den kommer ändå att påverka den politiska debatten – och besluten – framöver.
Obekväma beslut nödvändiga
Utredningens slutsats är att gapet mellan intäkter och kostnader växer. Och att politikerna måste fatta obekväma beslut. Till exempel om höjd skatt, höjda avgifter, minskad kommunal service och utförsäljning av kommunala bolag eller egendom.
Utredarna konstaterar att Sveriges befolkning ökade med 20 procent mellan 1980 och 2016, eller 1,7 miljoner människor.. Göteborgs befolkning ökade samtidigt med 30 procent eller 125 000 människor. För Göteborgs del spår de en ökning på 27 procent, till drygt 700 000 invånare, år 2035.
Befolkningsökningen har just ingen positiv effekt på kommunens ekonomi. Visserligen ökar inkomsterna. Men det gör också utgifterna – som ökar mer än inkomsterna.
Det beror bland annat på ökade kostnader för skolan men också för äldreomsorgen – och framför allt lagarna som styr hur pengar bollas mellan olika kommuner.
Stora investeringar
”Trots att en högre befolkningstillväxt skulle ge staden en mer gynnsam befolkningssammansättning ur kostnadssynpunkt, vägs det upp av en mindre gynnsam utveckling vad det gäller den kommunala kostnadsutjämningen”, skriver utredarna.
De pekar också på stora investeringar framöver som kostar pengar. Och blir än dyrare med åren om de finansieras med lånade slantar. Kommunen behöver spara för att kunna betala mer av egna pengar till investeringarna. Och kanske också sälja ut egendom för att få in pengar.
Utredningens slutsats:
”Även om det finns möjliga alternativa utvecklingar i förhållande till vårt huvudscenario, så kvarstår bilden att våra nettokostnader kommer att vara väsentligt högre än våra skatteintäkter om vi inte genomför kraftiga åtgärder för att ändra utvecklingen. För att nå balans (nollresultat) mellan nettokostnader och skatteintäkter 2035 krävs enligt våra beräkningar:
• Kostnadsminskningar i form av minskade servicenivåer, ambitioner eller effektiviseringar motsvarande 0,8 procent per år eller
• Skattehöjning med 3,25 kronor eller
• En kombination av dessa två.”
De senaste åren har välfärdstjänsternas kostnader historiskt ökat med en halv procent per år utöver kostnaderna för löne-, pris- och befolkningsutveckling. Skulle den ökningen fortsätta så krävs ytterligare åtgärder enligt utredarna:
”• Kostnadsminskningar i form av minskade servicenivåer, ambitioner eller effektiviseringar motsvarande 1,2 procent per år eller
• Skattehöjning med drygt 5 kronor eller
• En kombination av dessa två.”
Vad tror du om Göteborgs framtid?
Kommer politikerna att strama åt välfärden? Sälja Liseberg eller Göteborg Energi? Skrota stadsdelsnämnderna? Stoppa Göteborgskalaset? Sluta subventionera Way out West? Sälja ut kommunägda bostäder? Höja skatten? Eller vad bör de göra?
Har du åsikter: skriv till redaktionen@spanaren.se