Göteborgs Stadsteater lockar just nu sin publik till hånskratt. Det sker i föreställningarna av Tidningshuset som gud glömde.

Detta är ingen vanlig pjäs. Den bygger på en verklighet som utspelats rätt nyligen i Göteborg. Alltså tidningskoncernen Stampens uppgång och plums.

Peter Hjörne och Tomas Brunegård gestaltas av Victoria Olmarker och Lisa Lindgren. Foto: Ola Kjelbye

Peter Hjörne och Tomas Brunegård gestaltas av Victoria Olmarker och Lisa Lindgren. Foto: Ola Kjelbye

Peter Hjörnes ödesdigra möte med hamburgerdirektören Tomas Brunegård är mycket roande och belyser hur okunnighet och hybris leder en människa åt galet håll. Väl gestaltat av Victoria Olmarker (Hjörne) i herrkostym i samspel med Lisa Lindgren (Brunegård) i herrkostym.

Inte en siffra fel

Gertrud Larsson som skrivit pjäsen ska ha högt betyg för sitt gedigna faktagnetande. Inte en siffra fel så långt örat når.

Andra akten blir mer ”riktig” teater. Då ger sig aktörerna in i ett bisarrt drömspel. Självaste farfar Harry Hjörne (död 1969) uppenbarar sig, bannande sin sonson Peter.

Tidningshuset som gud glömde intresserar nog framför allt dem som har anknytning till Stampens tidningar i Västsverige. Svårt att säga hur angelägen pjäsen känns för teaterintresserade i övrigt.

Det centrala temat är Peter Hjörnes dröm att bli större än Bonnier.

Allt var fel och allt blev fel.

Misshandlade GT

Peter Hjörne sålde sin egen kvällstidning GT till just Bonnier efter att ha misshandlat den under ett antal år. Ingen begåvad start i kampen mot den större koncernen i Stockholm.

Sedan köpte Stampen upp flera landsortstidningar. Men Bonnier är ointresserad av sådana. Visserligen ägde koncernen Kristianstadsbladet, Ystads Allehanda och Trelleborgs Allehanda en period men sålde dem för flera år sedan till Gota Media med säte i Kalmar.

Bonnier har senare övertagit Helsingborgs Dagblad, men där handlar det om att tidningen blivit en del av Sydsvenskan i Malmö.

Bonnier äger förvisso dagstidningar. Men det mesta av den totala omsättningen kommer från bokförlag, affärspress, tidskrifter och tv-kanaler. Tills för några år sedan också från biografer.

Stampen gav sig aldrig in i någon av dessa branscher, vilket säkert var lika gott.

Nu ligger koncernen andfådd och genomblöt uppsköljd på stranden. Blåslagen, blodig. Dock med ett snett leende. Man har ju lyckats finta åt sig livsuppehållande hjälp från alla möjliga håll.

Bara Peter Hjörne själv har sitt på sitt torra. Nej förresten, en till. Tomas Brunegård.