Den stora miljörättegången om det synnerligen omstridda tunnelprojektet Västlänken inleddes på måndagen i närmast kuling och hällande regn.
Plats: Kajskjul 105 på Bananpiren ute på Hisingen.
Skjulet ligger minst tio minuters promenad från närmaste kollektivtrafik, vilket kan förklara att det var ganska glest med folk på åhörarplatserna.
Förhandlingarna ska pågå i som mest tre veckor och dom meddelas framemot årsskiftet. Det är Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt som handlägger ärendet, det största någonsin i domstolens historia.
Det låter rimligt eftersom det föreslagna tunnelbygget är det enskilt största projektet i Göteborgs snart 400-åriga historia.
Bananskjul domstolslokal
Rättegångslokalen är just ett gammalt bananlager med ingång genom en anonym plåtdörr och har hyrts av Trafikverket. Lokalerna påminner inte mycket om en domstolslokal, det vill säga inte alls.
De har visserligen försetts med tillfällig uppvärmning men den som behöver gå på toaletten får uträtta sina behov i en slags bajamaja utanför skjulet, en barack av den typ som brukar ställas upp vid rockkonserter. Toan saknade både tvål och papper…
Kända ståndpunkter
Under första förhandlingsdagen var det huvudsakligen Trafikverket som fick komma till tals.
Projektledaren Bo Larsson upprepade en rad kända påståenden och ståndpunkter om Västsvenska paketets och Västlänkens betydelse för Göteborgs utveckling och den så kallade regionförstoringen, att staden kan växa med Västlänken och att järnvägskapaciteten skulle bli bättre.
Det blev mycket innantilläsning ur handlingar och broschyrerna som under en längre tid spritts för att övertyga göteborgarna om projektets förträfflighet.
Allt väl utrett, enligt Bo Larsson, liksom att Trafikverket kan luta sig mot erfarenheterna från bygget av Götatunneln.
Ny byggmetod för nya Centralen
Det enda nya som egentligen framkom var att verket nu vill bygga nya Centralen top-down, det vill säga att man börjar med taket och därefter bygger resten av stationen för att ha något att ställa nya Hisingsbron på!
Sedan gick Bo Larsson hem och överlät åt Trafikverkets jurist att redogöra för besluts- och planprocesserna och vilken innebörd man ska fästa vid regeringens tillåtlighetbeslut.
Inte oväntat hävdar verket liksom tidigare att allt är klappat och klart och att domstolen endast har att ge klartecken för bygget.
Skona Göteborg talar för kritikerna
Kritikerna av Västlänken företräds av det ideella nätverket Skona Göteborg, en slags paraplyorganisation för andra ideella nätverk och grupperingar, som från delvis olika utgångspunkter motsätter sig tunnelbygget, som kommer att pågå i tio år, kanske längre.
Skona Göteborgs advokat redogjorde för alla de lagrum de vill åberopa till stöd för att regeringens beslut inte ska påverka domstolen i prövningen av projektet.
”Missvisande beslutsunderlag”
Därefter redogjorde utredaren Carina Bulic för de brister Skona Göteborg anser att projektet belastas av. Det handlar exempelvis om brister i lokaliseringsutredningen, att regeringen hade ett missvisande beslutsunderlag och att de åberopade skälen för projektet helt enkelt inte längre har relevans.
Därtill har flera viktiga aspekter ändrats under resans gång efter den så kallade tillåtlighetsprövningen. (För tydlighets skull ska påpekas, att tillåtlighet inte är detsamma som tillstånd att börja bygga.) Skona Göteborg hävdar därför att den nuvarande utformningen av projektet har få likheter med det tunnelbygge regeringen prövade.
”Även formella brister”
Därefter var det dags för Skona Göteborgs erfarne miljöjurist Peter Danielsson att framträda. Han redogjorde bland annat för flera formella brister som föregått tillåtlighetsprövningen.
Trafikverket fick möjlighet att kommentera detta men hänvisade enbart till sitt yttrande till domstolen i maj, enligt vilket kritikerna av projektet har missuppfattat allt. Allt.
Därefter ställdes några frågor av berörda sakägare innan rådmannen Göran Stenman blåste av första dagens förhandlingar.