Minst 500 fastigheter i centrala Göteborg kan få bestående skador om Västlänken får byggas, enligt de bedömningar och avvägningar Trafikverket har gjort.

Men i själva verket är det tusentals fastigheter som ligger i riskzonen för bestående skador, skriver nätverket Stoppa Västlänken.nu i en granskning av Trafikverkets bedömningar.

”Efter avgränsningen kvarstår cirka 500 kulturhistoriskt värdefulla riskobjekt”, skriver Trafikverket efter sin inventering och klassificering av de byggnader som riskerar att få sättningar eller andra skador på grund av byggandet av en pendeltågstunnel under Göteborg.

Den största risken är utan tvekan sjunkande grundvattennivåer, vilket kan skada de fundament husen vilar på. Skadorna kan inträffa ganska omgående eller först efter ett decennium eller längre tid.

Åtgärder anses vidtagna

Trafikverket anser att man redan har vidtagit ett antal åtgärder mot sjunkande grundvatten genom att till exempel sätta ut mätstickor i jorden. Verket har också förhandsbesiktigat ett stort antal fastigheter samt även lämnat förslag på installation av infiltrationspumpar.

Det tyckte Mark- och Miljödomstolen i Vänersborg, MMD, inte alls var tillräckligt, utan begärde in ytterligare uppgifter om hur Trafikverket hade tänkt sig hantera problemen. Det är MMD som senare i höst kommer att avgöra om Västlänken får byggas med tanke på byggets ansenliga miljöpåverkan.

Trafikverket har kompletterat sin ansökan med ny dokumentation och om MMD nöjer sig med detta kommer att visa sig i huvudförhandlingen om Västlänken, vilken inleds i nästa vecka. Dock inte i Vänersborg utan i Göteborg av praktiska skäl.

Fastighetsägarna har bevisbördan

Hela innerstaden kan påverkas om Västlänken får byggas, anser nätverket Stoppa Västlänken.nu i en granskning av Trafikverkets bedömningar och föreslagna åtgärder.

”Det så kallade influensområdet sträcker sig bort från Masthugget till Gårda. Trafikverket har därför inventerat de byggnader som ligger i farozonen, vilket presenteras i en rapport, ‘PM kulturhistoriskt värdefulla riskobjekt – bebyggelse’, skriver nätverket och fortsätter:

”Här kan vi läsa att det totala antalet fastigheter som kan beröras är mellan 5 000 och 7 000. De flesta byggnader är inte klassade som ‘kulturhistoriskt värdefulla’ men kan trots det drabbas. Om det skulle ske, det vill säga sättningar som exempelvis ger sprickor i väggarna, hamnar det på Trafikverkets bord att åtgärda detta – givet att fastighetsägaren kan bevisa att det är Västlänken som är orsaken. Detta kanske inte är det lättaste att lyckas med ifall skadorna uppkommer sisådär 10 år efter en eventuell pendeltunnelinvigning.”

Tusen kulturhistoriskt värdefulla

Av de cirka 7 000 fastigheterna i centrala Göteborg anses allmänt omkring 1 000 vara kulturhistoriskt värdefulla. Det innebär att de har lagligt skydd i olika lagar, bland andra Miljöbalken.

Det innebär att de tusen byggnaderna har lagskydd antingen enligt Riksintresse för kulturmiljövård, Kyrkliga kulturminnen och enskilda byggnadsminnen och/eller Statliga byggnadsminnen och byggnader med kulturhistoriskt värde.

Efter att ha konstaterat att det rör sig om tusentalet fastigheter ”har utredarna plockat bort ungefär hälften av de 1 000 då de exempelvis påstår att ifall en byggnad har en ‘enkel tegelfasad’ anses den inte vara speciellt känslig. Även träbyggnader är bortplockade då Trafikverket menar på att de skulle klara eventuella påfrestningar av de sättningar som skulle uppstå från minskat grundvatten”, skriver Stoppa Västlänken.nu också i sin kommentar till Trafikverkets PM.

Fastighetsägarna i Göteborg, såväl kommunala som privata, samt bostadsrättsföreningarna har alltså all anledning att följa domstolsförhandlingen om Västlänkens miljöpåverkan, vilken som mest beräknas ta tre veckor i anspråk.