Det nya partiet kan rubba balansen. Grafik: Björn gustafsson

Det nya partiet kan rubba balansen. Grafik: Björn Gustafsson

Det har gått precis en vecka sedan Göteborgs sämst bevarade hemlighet avslöjades.

Den politiska vilden sedan hösten 2014, kommunalrådet Martin Wannholt, uppgav då att han med flera andra efter moget övervägande beslutat sig för att starta ett nytt parti: Demokraterna i Göteborg.

Som Spanaren tidigare meddelat, avser initiativtagarna att ställa upp i kommunalvalet och i landstingsvalet 2018. Partiet är sedan två veckor tillbaka registrerat och godkänt hos Valmyndigheten.

Glädjeyttringar i sociala medier

Beskedet var kanske inte så överraskande, men efter bara en vecka kan man konstatera, att nyheten redan har rört om en del i den politiska grytan i stan.

Det märks mest och tydligast i sociala medier, där beslutet tagits emot med ett stort antal spontana glädjeyttringar enligt Spanarens bevakning. Uppenbarligen har även tillströmningen av medlemmar i det nya partiet varit god under veckan som gått.

Hur många medlemmar partiet har fått hittills vill Martin Wannholt inte svara på när Spanaren frågar. Men vad är känslan hos honom och de övriga initiativtagarna?

– Det känns fint. Det rullar på bra, det kan jag inte förneka, säger Martin Wannholt, som utöver sitt arbete som kommunalråd är fullt sysselsatt med förberedelserna inför det konstituerande första årsmötet 18 maj.

Spekulationer om valresultatet

Nära nog samma dag som nyheten blev offentlig satte även en del spekulationer i gång om hur många procent av valmanskåren det nya partiet skulle kunna tänkas attrahera.

Det förefaller vara i tidigaste laget, bland annat på grund av att kanske inte alla ens nåtts av nyheten ännu.

Vid offentliggörandet redogjorde initiativtagarna i grova drag för vilka frågor de anser vara viktiga att ta itu med. Men något färdigt partiprogram finns ännu inte.

Vad ”kostar” ett mandat?

Däremot kan det kanske vara intressant, att fräscha upp minnet en smula och se tillbaka på vad som hände i kommunalvalet 2014. Inte minst med tanke på en återkommande fråga som har dykt upp i sociala medier under veckan som gått.

Hur många röster krävs det för att få ett mandat i kommunfullmäktige? lyder frågan… som man tyvärr inte kan ge något bra svar på före valet. Det hänger nämligen på röstfördelningen i stan.

Fyra valkretsar i Göteborg

Göteborgs kommun är indelad i fyra valkretsar: Centrum, 19 mandat i fullmäktige, Hisingen, 22, Väster, 20, och Öster, 20. Tillsammans blir det som synes 81 mandat.

Varje valkrets räknas var för sig oberoende av hur utfallet har blivit i de andra. Ett (nystartat) parti som får många röster i en valkrets kan alltså få både ett och två mandat i den valkretsen men inget i en annan valkrets med sämre röstetal.

Moderaterna var det parti i Göteborg som 2014 hade jämnast fördelning av sina totalt 20 mandat liksom Vänstern, två mandat i varje valkrets.

Vill man vara på den säkra sidan så får man som svar på frågan ovan nog dra till med, att det sannolikt krävs omkring 10 000 röster totalt i stan för att erövra ett mandat i fullmäktige i någon av valkretsarna. Efter första mandatet blir de nästkommande ”billigare” med det valsystem vi har.

Två stora förlorare 2014

Valet för snart tre år sedan bjöd på två stora förlorare: Socialdemokraterna och Moderaterna, som tappade fem respektive tre mandat.

De stora vinnarna var Sverigedemokraterna och Feministiskt initiativ som båda gick kraftigt framåt. SD ökade från tre till sex mandat medan FI tog sina första tre.

SD fick sina sex mandat med ett röstetal på 23 431 medan FI fick sina tre mandat med hjälp av 13 226 röster. Här ser man tydligt att mandaten blir allt ”billigare” i förhållande till röstetalet.

Som en jämförelse kan nämnas att Centern fick 8 550 röster totalt men inget mandat i fullmäktige eftersom röstetalet inte räckte till i någon valkrets, inte ens i Centrum där partiet gjorde sitt bästa resultat.

Som synes är det omöjligt att i förväg gissa vad som krävs för att få in en ledamot i fullmäktige. Det blir just det: bara gissningar.

Men i avvaktan på valutgången 2018 kan man studera siffrorna i det föregående valet i Björn Gustafssons lättöverskådliga grafik här intill.

Då ser man direkt hur oerhört jämnt det blev mellan de största partierna Moderaterna och Socialdemokraterna. Skillnaden var hårfin med endast 0,06 procents övertag för S

Av grafiken framgår också, att de som styr och ställer i stan. S, V, MP och FI tillsammans inte har majoritet i fullmäktige med sina 40 mandat. Vilka slutsatser man vill dra av det överlåter vi åt läsarna.