En handfull grupper av skyskrapor kommer att förändra stadens silhuett. När Frihamnen byggs ihop med övriga stan kan det bli fler broar och skyttlar över älven. Kanske kommer folk från de blivande bostäderna vid Masthuggskajen att enklare ta sig över till Hisingen.

Det är den goda blandstaden Masthuggskajen, som ska växa fram i en remsa med Frilagret (Lagerhuset) i ena änden och Amerikaskjulet i den andra. Blandstaden betyder en blandning mellan bostäder och verksamheter, kanske runt 1 300 bostäder och 130 000 kvadratmeter kontor och butiker.

Stena kommer finns kvar vid kajkanten men en remsa innanför mot Första Långgatan ska bebyggas. Kajen ska förlängas ut i älven och området innanför kommer få en liten park. Med Rosenlundskanalen slutar bebyggelsen med bland annat värmekraftverket.

Stena kommer finns kvar vid kajkanten men en remsa innanför mot Första Långgatan ska bebyggas. Kajen ska förlängas ut i älven och området innanför kommer få en liten park. Med Rosenlundskanalen slutar bebyggelsen med bland annat värmekraftverket.

Det ska finnas både dag- och nattbefolkning och där ska vara lätt att bo utan bil. Det ska vara enkelt att handla. Man ska inte behöva åka till 421 – köpcentrumet i Högsbo – eller Backaplan. Där ska bo barnfamiljer, folk i alla åldrar och vara lätt att besöka för andra, säger Per Osvalds, projektledare på stadsbyggnadskontoret för Masthuggskajen.

Ingen hyresbegränsning

Tanken är att vanligt folk ska kunna ha råd att bo i området. Detta för att lägenheterna har varierande storlekar och är så kallat yteffektiva. Det blir dock inga begränsningar av hyrorna som i Frihamnen, där en fjärdedel av bostäderna ska avsättas med begränsningar.

Arbetet med detaljplanen pågår och på stadsbyggnadskontoret hoppas man få ut den på granskning i juni med godkänt i september.

Vår grundtes är att vi efter överklaganden får bygglov 2018. Sen är det två års byggtid och då blir de första bostäderna klara till 2021. Byggandet pågår nog i tio år framöver, fortsätter Per Osvalds.

Handelshuset Elof Hansson på Första Långgatan vill bygga ut 40 000 kvadrat till en arbetsplats med 2 400 personer. Det tillkommer en livsmedelsbutik längs Första Långgatan och förutom kontor, handel, butiker och kultur planeras för en skola om 300 elever samt förskola i området.

Kajen breddas

För att få tillräcklig plats med hus ska kajen byggas ut hundra meter i älven. Motsvarande har gjorts i såväl Köpenhamn som i Oslo. Skeppsbron ska också förlängas ut i älven.

Den planerade hushöjden längs kajen varierar från 5 till 27 våningar. Det sista är lika med runt hundra meter högt, att jämföra med Karlatornet på Hisingen som ska blir 300 meter. 35 till 40 våningar höga hus planeras även på Gårda. NCC går samman med Plazer om ett 30 våningar högt hus, nära Ullevi. Men även Wallenstam vill bygga högt nära Canonhuset och motorvägen. Här ska Henning Larsen kanske rita 40 våningar upp.

Henning Larsen är duktig, mindre tokig än många andra arkitekter. Men i dessa lägen behövs avskärmningar med kontor eller liknande mot E6:an. Här har dock inte planprocessen inletts än, säger stadsarkitekt Björn Siesjö.

Han räknar även med en klunga höga hus om minst 24 våningar norrut på Gårda. Dessa blir synliga från Drottningtorget om man tittar bortöver Fattighusån.

Eftersom Vänertrafiken med båt stadigt minskat till endast två tre båtar per dygn, tror Björn Siesjö att Göteborg kommer att få fler broförbindelser i framtiden, kanske två tre stycken inom de närmaste 20 åren.

-Vi har får ett läge för en skyttel över älven, kanske där bron från 1874 byggdes.

FAKTA

Sammantaget finns det planer på flera klungor av höga hus i Göteborg i minst fyra stadsdelar och då handlar det ofta om minst 30 våningar. Utöver Masthuggskajen tänker man sig Gårda nära Ullevi, norra Gårda, bakom Centralstationen och Karlatornet.