Spanaren önskar er alla en God Jul!

Några av alla snälla barn som gjort Spanarens år både meningsfullt och roligt och försett oss med spännande historier varje vecka vill vi särskilt uppmärksamma. Tomten kommer till er på julafton med våra klappar!

(Och Spanarens tomtenisse, som i likhet med sin uppdragsgivare gärna avslöjar hemligheter, har tjuvkikat i paketen.) 

Alla porträtt: Raymond Ståhl
Alla porträtt: Raymond Ståhl

Rolf Almelund

I paketet: En skivstång

”Förtroendet för mig är (också) väldigt lågt”, sa högskoledirektören Rolf Almelund på Chalmers när Spanaren avslöjade det extremt låga förtroendet för chefer på Chalmers kommunikationsavdelning. Medarbetare där sa att de inte ville ”låta sig korrigeras med straff och hot”.

Rolf sa att Chalmers ”behöver starka chefer”. En sådan hade han själv rekryterat utan att annonsera ut tjänsten eftersom han kände personen i fråga som den bäste tänkbare. Rolf hade också gjort vad han förmådde för att få bort kritiken mot cheferna: Han hade spärrat den senaste medarbetarenkäten på Chalmers datorer så att kritiken inte skulle kunna läsas. Spanaren vill uppmuntra Rolf Almelunds strävan efter att stärka sig själv och andra chefer och hoppas att skivstången ska komma väl till pass.

 

 

bodstrom

Thomas Bodström

I paketet: En tvångströja

Författaren, förre justitieministern och juristen Thomas Bodström ställde upp för författarlandslaget i fotboll under bokmässan. På tröjryggen stod ”Hall” och någon undrade kanske varifrån han fått den. Bodström imponerade som mittback men förirrade sig ibland upp i anfallet och då tog det en stund att komma tillbaka.

Advokaten får en tvångströja, så att han håller sig till det han är bäst på, alltså försvaret.

 

 

nisse-hanssonNils Hanson

I paketet: Maos lilla röda

”Hade du frågat mig för 20 eller 30 år sedan hade jag nog varit väldigt kritisk. Men det gäller att hitta finansieringsmöjligheter”, sa grävgeneralen Nils Hanson, chef för Uppdrag Granskning och Sveriges mest framgångsrike granskande journalist, när Spanaren ifrågasatte att Föreningen Grävande Journalister tog emot pengar från Göteborgs Stad för att finansiera vin och lättare tilltugg på en tillställning för föreningens medlemmar. I gengäld lovade granskarna att göra reklam för Göteborg som mötesstad och ge plats åt stadens makthavare på ett seminarium, med Janne Josefsson som mötesledare, utan elaka frågor om korruptionen i Göteborg.

För att påminna Nils Hanson om hans röda ungdom, då han visste skillnaden mellan att ”tjäna folket” och att festa på folkets (skattebetalarnas)  bekostnad, får han tillbaks ett slitet exemplar av Maos lilla röda som vi hittade, till synes bortglömd, i hans bokhylla.


soffanAnn-Sofie Hermansson

I paketet: Tuggummi

”Det gick helt enkelt för fort”, sa Ann-Sofie Hermansson efter att Spanaren avslöjat hennes rivstart som ny ordförande i kommunstyrelsen. Långt innan hon fått jobbet skaffade hon sig passerkort till maktens heligaste lokaler vid Gustaf Adolfs torg. ”Jag ska börja jobba här”, sa hon till vaktmästaren och ingen vågade protestera. Utom Spanaren. Vi kände henne ju sedan tidigare då Spanarens Hans Burell lärde henne skriva under hennes tid på tidningen Arbetet. Bråttom hade hon redan då.

När Spanaren berättade att hon fått passerkort  till rådhuset utan att vara berättigad till det gjorde hon avbön.  ”Jag kan bara skylla på att jag har varit alltför ivrig att komma igång med mitt nya arbete”, sa Soffan och lämnade tillbaks sin passerbricka.

Vi tror att Ann-Sofie behöver ta det litet lugnare ibland. Vi skänker henne därför ett paket tuggummi av typen ”ta-det-lugnt-ta-en-toy”.

hjornePeter Hjörne

I paketet: En spargris och boken Om Friheten

Tredje generationen ägare till liberala Göteborgs-Posten har under hela sin uppväxt bävat för den myt som berättar om tre generationers olika roll i familjeföretag: förvärva, ärva och fördärva. Nu har Peter nära nog levt upp till myten. Det mesta av familjens ägande har gått förlorat och Göteborgs-Posten har övergett socialliberalismen.

För att Peter ska kunna förvalta sitt arv bättre i fortsättningen får han av oss en spargris  (en säkrare plats för de slantar han har kvar än det han slösat bort hundratals miljoner på) och en uppmaning att än en gång läsa igenom det exemplar av John Stuart Mills bok Om friheten, som han fick av sin farfar Harry, för att bättre förstå det här med socialliberalism och alla människors lika värde – inklusive tiggare,  asylsökande och svetsare som blir statsministrar.

 

 

Lidköpings brottare

I paketet: En snuttefilt

Lidköpings AS lämnade återbud till en match i lag-SM för att säkert förlora. Syftet var att Örgryte istället för att vinna turneringen skulle åka ut, Lidköping bli tvåa och tredje laget, Sparta från Malmö, vinna.
Så blev det.
Fast nu har reglerna ändrats.
Spanarens julklapp kan vara go att ha nästa gång Lidköpingsatleterna lägger sig. Kan också användas för att dra något gammalt över sig.

musse
Mustafa Mohamed

I paketet: Ett hedersmedlemskap i Spanarens vänklubb

”Jag springer för passion, inte pengar och berömmelse”, sa Mustafa Mohamed när två undersökande journalister från Sunday Times försökte lura in honom i en dopingfälla på ett hotell i Portugal. Han lyckades fånga dem på bild som publicerades tillsammans med hans berättelse i Spanaren.
Det blev vårt största scoop någonsin och gav internationellt eko. Mustafa Mohamed hyllades som den hjälte han är.

Vår finaste julklapp skänker vi honom.

 

 

eva

 

 

 

 

Eva Nyström

I paketet: en barnvakt

Mölndalsbon Eva Nyström är en av världens främsta multisportare med flera medaljer i den ganska nya idrottens olika varianter, I höstas vann hon en VM-titel bara två månader efter att ha fött yngsta barnet Julia.  Lillflickan var klart irriterad när mamma dröjde med amningen, trots att hon var snabbast i hela tävlingen. Pappa Martin Flinta var ända borta i Kina.

Vi hoppas att familjen ska ha nytta av vår julklapp!

 

dan-sten-olsson

Dan Sten Olsson

I paketet: En munkavle

”… Spelbordet lockar dej att leka tafatt

sedan har baren en behövlig trösteslatt

Att du blir pank betyder inte ett skvatt

för pengarna ska rulla och humöret ska va glatt…”

Vad skulle Nationalteatern sjunga nu, när Stena Olssons kompani också blir ägare till Göteborgs-Posten?

Och vad ska Dan Sten Olsson, en av Göteborgs främsta makthavare,  göra med sitt tidningsägande? Se till att få reklam för Stena? Slippa kritisk bevakning av sina affärer med kommunen (till exempel myglet kring Stenaterminalens framtid)?

Ingenting, om vi får tro honom själv. Det handlar bara om pengar. Som i låten. ”Det är Stena Olssons Compagnie/Jag är ett lönsamhetsgeni…”

”…vi har inga planer på att lägga oss i hur Stampen styrs. Vi gör den här investeringen av strikt ekonomiska skäl”, sa han till GP.

För att påminna honom om löftet – som vi tolkar så att  GP:s duktiga journalister även i framtiden ska kunna kritiskt granska hans affärer – får han en munkavle för personligt (OBS! enbart personligt)  bruk.

 

marianneMarianne Olsson

I paketet: En cd med Chaplinfilmen Diktatorn

Stadsdelsdirektören i Angered, Marianne Olsson, fick sparken efter att ha anställt en kompis som projektledare med hög lön utan att följa de regler som gäller för anställning, lönesättning eller hur kommunala beslut ska dokumenteras för att garantera insyn och motverka vänskapskorruption och maktmissbruk. Utredningen kring affären visade att Marianne Olsson, som själv hållit kurser i ledarskap, grundat sitt eget ledarskap på rädsla, trakasserier och skrämda medarbetare.

Spanaren hoppas att vår julklapp ska ge Marianne bättre självinsikt inför framtida uppgifter.

 

Sverigedemokraterna

I paketet: en tröstenapp

Sverigedemokrater känner sig ofta missförstådda och förföljda. Och de blev förstås ledsna när kommunen avsatte pengar till fyra tjänster som brobyggare mellan romer och skolan.  ”Vart har brobyggandet till de mobbade och diskriminerade personer som har valt att gå ut som Sverigedemokrater tagit vägen?” undrade de.

Spanarens julklapp ska ses som en symbol får vår vilja att bidra till att bygga broar och trösta missförstådda och utstötta människor så långt våra (ekonomiska och empatiska) möjligheter sträcker sig.

 

sylvestenGöran Sylvesten

I paketet: En citron

Sällan har en populärare direktör fått sparken från Göteborgs Stad än Göran Sylvesten. Han lämnade jobbet på det kommunala fastighetsbolaget Higab den 12 september. Tidigare har han gjort sig känd genom Spanaren för att ha hyrt ut en av bolagets fastigheter till före detta kommunalrådet Marie Lindén på förmånliga villkor. Något som visar att han haft ett gott samarbete med ledande politiker. ”Han har gjort ett gott arbete”, ”mycket uppskattad” lät det också i politikernas vänliga avskedsord.

Hur kan det då komma sig att han fick sparken?

Knepet, som varje kommunal chef kanske redan känner till, är att sura.

Göran ville sluta men sa han upp sig själv skulle han bara få en halv årslön. Fick han sparken fick han två årslöner. Att sura och tacka nej till alla erbjudanden om andra jobb gjorde susen.

Spanaren hoppas att julklappen ska komma till nytta – så att Göran kan hålla fortsatt sur min vid eventuella möten med de politiker som lät sig luras.


olborgDennis Töllborg

I paketet: En ny prenumerant

Professorn i rättsvetenskap och korruptionsexperten Dennis Töllborg gav lagom till bokmässan ut en tidning med det anrika namnet Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (GHT). Han hade köpt utgivningsbeviset för tio tusen kronor, plöjt ner ytterligare 130 000 kronor i projektet och anlitat frilansjournalisten Terje Carlsson som chefredaktör. Terje är känd för sin svidande kritik mot journalister som dricker vin och minglar med politiska makthavare under Almedalsveckan på Gotland. Själv har han inte något emot att dricka vin och mingla med politiska makthavare i Göteborg om de bara betalar kalaset. Från nästa år hoppas Dennis kunna ge ut GHT en gång i veckan till 50 000 prenumeranter.

Spanaren önskar Dennis lycka till och lovar att bortse från Terjes tvivelaktiga rykte i korruptionssammanhang för att teckna en prenumeration så snart hans GHT kommit ut fyra veckor i rad.

 

marikaMariya Voyvodova

I paketet: En ribbstickad stormmössa

Kommunalrådet Mariya Voyvodova, ordförande i Kulturnämnden, har sett till att Röhsska museet håller stängt mellan 1 mars 2017 och 2 juni 2018. Allt för att museet, som fyller 100 år, ska ”få möjlighet att arbeta med verksamhetsutveckling och skapa förutsättningar för en bra och säker arbetsmiljö”.

Beslutet har väckt bestörtning i vissa kretsar men Mariya Voyvodova har försvarat det som nödvändigt efter femton år med bråk mellan museets chefer, som kommit och gått, och personalen.

För att inte tala om bristande finansiering.

”Politik handlar också om att stå upp för sina beslut även när det blåser kallt om öronen”, sa Mariya kavat.

Spanaren, som särskilt så här i jultider försöker hålla sig väl med alla, särskilt politiker och andra makthavare,  hoppas att julklappen  med vindtät polyester kring öronen ska göra att Mariya står pall i framtida stormar.

Föregående

Kommunstyrelsen fick kritisk bok som julklapp

Nästa

GothNet och TeliaSonera döms betala miljonbelopp