Från vänster Per Melin, Nikke Ström, Bernt Andersson, Tomas Forssell och Bengt Blomgren

Från vänster Per Melin, Nikke Ström, Bernt Andersson, Tomas Forssell och Bengt Blomgren

”MINA SKRIVERIER är inte fjäsk eller smicker”…

Det skulle kunna vara en slogan för Spanaren, men orden är sovjetiske futuristiske poeten Vladimir Majakovskijs och snart ska denna inledande strof sjungas För Full Hals i Göteborg.

Klassiska Göteborgsgruppen Nynningen har bestämt sig för att spela sitt 43 år gamla Majakovskijprogram, det som en gång utgjorde en hel lp, en skiva som stack ut på flera sätt i den svenska proggmusiken. På Pustervik framträder det numera både förändrade och förstärkta kvalitetsgänget luciakvällen den 13 december.

– Det var Tomas idé, det är alltid Tomas idé, säger klaviaturspelaren Bernt Andersson.

TOMAS ÄR FÖRSTÅS Tomas Forssell, ett av de stora namnen i genren och de senaste decennierna mest känd för att ha gjort uppskattad musik med mera för barn.

– Fast Sam Westerberg ska ha extra credd, tycker basisten Nikke Ström, det var på hans gala för ensamkommande barn i Angered någon gång i februari som vi spelade tillsammans igen för första gången på tjugo år.

Då framfördes ett par av Majakovskijlåtarna, men nu blir det hela programmet, alla sju låtarna från albumet. Plus lite till, kan man gissa.

DET ÄR INGEN ENKEL uppgift de i och för sig rutinerade bandmedlemmarna tar sig an. Ändå blir det bara fyra repetitioner och att döma av det Spanaren lyssnat till under en stund fylld av glädje och ambitioner i Nikke Ströms replokal vid Konstepedemin, så finns det stort hopp om att det blir väldigt bra även så här långt efter uruppförandet.

– Materialet är komplicerat, ”Vilddjurens sång” till exempel är fylld av tonartsbyten och har 22-23 ackord, kommenterar Forssell, som tillsammans med Bertil Goldberg tonsatt dikterna.

Goldberg sysslar inte med musik längre, trummisen Dennis Lundh och karismatiske sångaren Totta Näslund har avlidit.

TOTTA KAN FÖRSTÅS inte ersättas och det försöker ingen heller göra. Tomas Forssell sjunger mera än förr (”fast jag är ingen sångare, mera berättare”) och väldigt mycket yngre Amanda Werne sjunger tre av låtarna. Hon fick för övrigt det allra sista Totta-stipendiet och hennes stolthet över att få vara med här är inte att ta fel på.

Amanda var fyra år när hon hörde tre av dagens bandkompisar i Häjkån Bäjkån och  fick med sig en signerad kassett.

– Amanda har vi tjatat länge på och nu är hon med. Hennes sång kan inte jämföras med någon annans, ungefär som Tottas fast på ett annat sätt, tycker Tomas Forsell.

Per Melin vid trummorna är näst yngst, bara 61, medan Ström, Forssell, Andersson och Bengt Blomgren rör sig i spannet 65-68. Blåsarna Stefan Sandberg, Sten Källman och Thomas Jäderlund tillkommer.

BLIR DET EN nostalgitripp? Klart det blir för många i publiken, men …

– … vi gör inte detta för andra 60-åringar, påpekar Tomas Forssell, utan för dom som är mycket yngre. Jag märker i mitt jobb på Ölands Folkhögskola att många unga känner sej vilsna och det är läge att lyfta fram Majakovskij. Han och dom andra futuristerna hade en väldig optimism, sa att dom ville ha framtiden nu och inte vänta. Unga behöver inspiration som vi hade när vi startade skivbolag, tidningen Musikens Makt och annat. Ska det hända något får man göra det tillsammans med andra. Vi har Orkan, ett gäng unga boråsare, som förband och det finns en tanke med det.

Dagen efter lucia spelar Nynningen för Musikhjälpen i Falköping. Det finns redan planer på ytterligare framträdanden efter nyår.

– Vi har skoj när vi gör det här, försäkrar Bernt Andersson.