Arbetsmiljön har länge varit körd i botten. Medarbetare är rädda för sina chefer och deras härskartekniker. Trots kritiken får cheferna fortsatt förtroende och en konsult anlitas för att tvinga iväg medarbetare som inte anpassar sig.

De senaste åren har Chalmers kommunikationsavdelning varit i fritt fall. Medarbetarenkäterna avslöjar en mycket dålig arbetsmiljö, som framför allt beror på brister i ledarskapet. Förra året nådde avdelningen en ny bottennivå:

– Jag skulle nästan drista mig att säga att det här är rekordlågt. Man kan inte jobba när man har såna här förutsättningar, konstaterade en konsult från bolaget som genomfört medarbetarundersökningen.

Medarbetarundersökning ger många röda ljus för en av cheferna. Klicka på grafiken för att förstora den!

Medarbetarundersökning ger många röda ljus för en av cheferna. Klicka på grafiken för att förstora den!

Spanaren har pratat med anställda och före detta medarbetare som vill vara anonyma. De pekar ut två specifika chefer som huvudorsaken till den dåliga arbetsmiljön. Flera medarbetare har gråtit på jobbet och tvingats avbryta medarbetarsamtal på grund av en hotfull stämning.

När de anställda får möjlighet att ge anonym kritik skriver de bland annat: ”vi är inte några hundar, som skall ’korrigeras’ med straff och hot”, ”sluta skuldbelägga oss för att vi vågar uttrycka kritik och åsikter”, ”härskartekniker MÅSTE upphöra” och ”en av cheferna är en så dålig chef att hen kör sina medarbetare i botten”.

Cheferna har överlevt

Trots kritiken har de kritiserade cheferna överlevt varje omorganisation. Medarbetarna önskar extern utlysning av chefstjänsterna så att konkurrensen blir större, ändå sker utlysningarna bara inom Chalmers eller inte alls.

Den ena kritiserade chefen, som helt saknar erfarenhet av kommunikation, tillsattes utan att tjänsten utlystes, något som väckt förvåning på flera håll inom Chalmers. Den andra chefen har fått jobb på ett uppblåst CV. Personen påstår sig ha jobbat som USA-korrespondent för bland annat Göteborgs-Posten, något som inte stämmer. Däremot har denna chef skrivit fyra artiklar för GP – under tre års tid.

Men ledningen vill istället fokusera på de anställdas eget ansvar för den dåliga arbetsmiljön. En konsult har anlitats för 1450 kronor i timmen, med uppdrag att ”tvinga varje medarbetare att antingen vara med i en förändring alternativt välja att söka sig en annan arbetsplats.”

Efter ett år uppgår fakturorna till 644 000 kronor. Visserligen har förtroendet för ledningen ökat under den här tiden, men istället har respekten minskat. Totalt sett har arbetsmiljön förbättrats sen det katastrofala året 2015, men den är lika dålig som förrförra året.

FAKTA: Chalmers kommunikationsavdelning

Avdelningen har ett trettiotal anställda och är indelad i olika enheter. Avdelningen ansvarar bland annat för att värna Chalmers varumärke, svara på frågor från medier, förmedla korrekt information, producera Chalmers egna tidning, rekrytera internationella studenter och anordna evenemang och högtidsceremonier.

Chalmers svarar på kritiken

Högskoledirektören Rolf Almelund försvarar sina chefsrekryteringar. Han menar att tidigare chefer varit svaga och tillåtit de anställda att utveckla en oönskad kultur på avdelningen.

Rolf Almelund är högskoledirektör sen ungefär fyra år, och därmed högsta chef på Chalmers med det yttersta ansvaret för kommunikationsavdelningen.

– Efter ett år på den här positionen insåg jag att det inte räckte med nya chefer och omorganisationer. Det hade utarbetats en kultur på avdelningen kopplat till svagt ledarskap, berättar han.

Eftersom avdelningen presterat dåligt under en längre tid ser högskoledirektören konsultpengarna på 644 000 kronor som en investering för att förbättra arbetsmiljön på avdelningen.

– Nu ser vi ett positivt resultat, visserligen från en låg nivå, men trenden är tydlig och fortsätter uppåt. Det ska bli spännande att se nästa års medarbetarenkät, säger han.

Högskoledirektören erkänner att förtroendet för cheferna fortfarande är lågt, men att det inte bara gäller för cheferna på kommunikationsavdelningen:

– Förtroendet för mig är väldigt lågt till exempel, och det är inte konstigt med tanke på att när man väl börjar ta itu med problemen så upplever medarbetarna först att det är jobbigt.

Rolf Almelund försvarar sina chefsrekryteringar:

– Den ena chefen har i uppdrag att vända den negativa trenden som är kopplad till arbetsmiljö. Vi behöver en stark chef och de fackliga företrädarna har stått bakom rekryteringen till 100 procent.

Varför kunde ni inte utlysa tjänsten?

– Jag tror att den här chefen är rätt person för den här tjänsten. Vi hade kunnat utlysa den, men då hade det varit risk att det bara blev ett spel för gallerierna, säger Rolf Almelund.

Den andra kritiserade chefen var enligt Rolf Almelund det starkaste kortet i rekryteringsrundan, trots den interna kritiken. Högskoledirektören menar att det vore jätteallvarligt om någon ljuger i sitt CV, men har fullt förtroende för denna chef. Detaljfrågorna hänvisar han till berörd person, som slår ifrån sig kritiken:

– Jag har aldrig någonsin hävdat att jag varit korrespondent för GP. Självklart är allting sant som jag har skrivit i mitt CV.

När jag ville ha ett förtydligande och frågade vem du varit korrespondent för så svarade du Göteborgs-Posten.

– Jag har ingen minnesbild av det. Jag var totalt överrumplad av den situationen.

Sedan förra veckan har personen avsagt sig sitt chefsansvar, men det beror inte på det låga betyget i medarbetarenkäten, utan på hög arbetsbelastning.

– Nejnej, den undersökningen gjordes i våras. Det var längesen, och det var dessutom en annan organisation och flera medarbetare valde att inte svara på vissa frågor, säger den kritiserade chefen.

Högsta chefen raderade medarbetarkritik

Chalmers ska präglas av öppenhet och transparens, men i själva verket har högskolan fördröjt och undanhållit information. Dessutom har högskoledirektören beslutat att spärra tillgången till en server så att ingen kan läsa medarbetarnas kritik.

Enligt Chalmers egna riktlinjer ska informationsarbetet kännetecknas av öppenhet, tillgänglighet och korrekthet. Ändå har högskolan arbetat för att fördröja och undanhålla information.

Svaren i medarbetarundersökningar är allmänna handlingar och ska lämnas ut vid förfrågan. Trots solklar rättspraxis har Chalmers vägrat att lämna ut allmänna handlingar vid två tillfällen. Först när lärosätet blivit beordrat av domstol har man lämnat ut dokumenten som avslöjar den dåliga arbetsmiljön på kommunikationsavdelningen.

– Vi tyckte att vi hade speciella skäl att få det rättsligt prövat, men det hade vi inte. Våra argument höll inte juridiskt, konstaterar högskoledirektören Rolf Almelund i efterhand.

I ett fall dröjde Chalmers att lämna ut dokument i två månader, trots att det i normala fall bara får ta ett par dagar.

– Jag tycker att vi i stort har vi haft en bra hantering, men det finns tillfällen där vi hade kunnat vara mer skyndsamma. Jag kommer att ha ett möte med alla cheferna och informera om vad som gäller avseende offentlighetsprincipen, säger Rolf Almelund.

Samtidigt har han själv bidragit till att undanhålla information i en av rättsprocesserna. Inte förrän Spanarens reporter presenterades bevis erkände han att ett visst dokument existerade.

– Det var inte medvetet från min sida, säger han.

Dessutom har högskoledirektören raderat information. Ända sedan november 2015, det år då kommunikationsavdelningen fick rekordlågt betyg av medarbetarna, har det blivit en tradition att årligen spärra all tillgång till den senaste medarbetarkritiken. Spärren aktiveras i mitten/slutet av november.

– Materialet finns, men vi har raderat svaren för chefer inom Chalmers så att ingen kan läsa dem, man ser inte nånting. Det har stängts ner, även för mig, säger Rolf Almelund.

Enligt honom ska planeringen för en förbättrad arbetsmiljö vara gjord i november, så efter det behöver inte cheferna ha tillgång till medarbetarnas anonyma kritik.