Ensamkommande barn har familjehemsplacerats i Göteborg – utan kommunens vetskap. Flera av barnen far illa och missar bland annat rätten att gå i skola.

När Göteborgs Stad  försökt kartlägga förhållanden har Migrationsverket svarat med att  hemligstämpla placeringarna.

Det gäller barn som familjehemsplacerats i Göteborg av andra kommuner som underlåtit att informera socialtjänsten i Göteborg.

”Flertalet av barnen är i gymnasieåldern och blir … inte registrerade i skolan i den stadsdel där de bor. Genom att stadsdelarna saknar kännedom om vilka barn som bor och är placerade hos dem finns stor risk för att barnen inte får det stöd som de har rätt till”, säger kommunen.

Särskilt stort är problemet i stadsdelarna Angered, Västra Hisingen och Östra Göteborg. Där har stadsdelarna uppmärksammat att antalet barn ökat på fritidsgårdar, gator och torg.

”I vissa fall har stadsdelarna kunnat härleda barnen till en familjehemsplacering som stadsdelen inte känt till.  I något fall har man också sett att familjehem som nyttjats varit klart olämpliga och där man med sin lokalkännedom aldrig skulle ha gjort en placering.”

”Vid en genomgång framkommer att flera av familjehemmen består av en ensamstående man. Det finns fall där familjehemmet saknar eget hyreskontrakt  och bor ‘svart’ i andrahand. Det finns också misstankar om att barnen lämnas själva i lägenheten medan familjehemsföreträdaren bor på en annan adress. Flera av familjehemmen som nyttjas är trångbodda sedan tidigare vilket i sin tur leder till att barnen som placerats där inte kan/får vara i lägenheten på dagtid utan bara kan sova där.”

”…flera familjehemskonsulentföretag är såväl nystartade som oerfarna inom området. Det primära syftet synes vara ekonomisk vinning. I de ovan nämnda stadsdelarna har det förekommit att familjehemskonsulentföretag delat ut lappar i trappuppgångarna samt uppmanat på Facebook att man ska bli familjehem med enda kravet att man har ett rent brottsregister och ett ledigt rum. Många ser detta som ett sätt att tjäna lättförtjänta pengar och man visar för den utplacerande kommunen fram en bra fasad.”

”Indikationer finns även att barnen utsätts för påverkan för att inte ge en verklig bild av familjehemsplaceringen. Påverkan kan till exempel ske genom att ge barnen pengar (och därmed en indirekt muta) för att ge den utplacerande kommunens socialsekreterare beskedet om att allt är bra.”

För att få veta vilka barn som på detta sätt placerats i Göteborg vände sig kommunen till Migrationsverket.

Som hemligstämplat uppgifterna.

Migrationsverket hänvisar bland annat till en paragraf i offentlighets- och sekretesslagen som säger att sekretess gäller för uppgifter om en utlänning ”om det kan  antas att röjande av uppgiften kan medföra fara för att någon utsätts för övergrepp”.

Göteborgs Stad, som inte sällan själv använder hemligstämpeln på ett felaktigt sätt, har överklagat beslutet.

”Göteborgs Stad anser att staden måste få tillgång till dessa uppgifter för att kunna säkerställa att de barn som placerats här får sina behov tillgodosedda och inte utnyttjas på ett otillbörligt sätt”, skriver kommunen och påpekar att socialtjänsterna i de kommuner som placerat barn i Göteborg haft skyldighet att informera Göteborgs Stad.