DET HÄR RISKERAR gå åt det omtalade helvetet. Jag ska försöka skriva något men vet inte vad. Vill ni se hur det går så häng med.
Sommartorka heter det på tidningsredaktioner när solen skiner och inget händer i bevakningsområdet. Vanligtvis räddas situationen av unga vikarier. De fnyser inte att ”det där har vi ju skrivit om förr”. För det har de ju inte. Så vikarierna ger sig ut och berättar hur folk semestrar.
Spanaren håller sig inte med sommarvikarier. Vi borde nog göra det eftersom de flesta i det ordinarie gänget flytt landet eller åtminstone hemorten. Nu förstår ni min situation.
Vet ni förresten hur man retar upp en fotograf? Jo, man säger så här:
– Så bra kort du tog. Vad har du för kamera?
För det första heter det bilder, inte kort.
För det andra, och framför allt, så hävdar fotograferna bestämt att det är deras yrkesskicklighet som avgör bildernas kvalitet. Inte kameran.
Det ligger mycket i det.
Vi som försöker skriva drabbas inte på samma sätt. Fast det kunde ju vara befriande ibland. Så här:
– Usel artikel du skrev. Vad använder du för dator egentligen?
Här har vi om sanningen ska fram det viktigaste skälet till mitt misslyckande med att här och nu författa en vettig text. Min dator är utsliten. Den nya hämtar jag förhoppningsvis ut i morgon. Väl preparerad.
Försäljaren (”rådgivaren”) sade inte rent ut att den nya datorn skulle kunna skriva själv. Man han lät förstå att det var fullt möjligt.
Så jag slog till.
Det gäller bara att hitta rätt programvara.
Nu börjar tangenterna gå förfärligt trögt.
Bara punkten fungerar som den ska.