Om annonsörerna uteblir får man hjälpa dem på traven och fixa reklamutrymme på redaktionell plats.

Gratis, förstås.

Det är ingen hemlighet att stora delar av svensk dagspress går på knäna. En viktig förklaring är att annonsörerna hittat andra och för kunderna/köparna intressantare marknadsplatser. De sociala medierna som når ut till miljontals konsumenter har slagit undan benen för pappersdrakarna och då rasar upplagorna.

Från GP.se 28 december. Artikeln publicerades även i pappersupplagan.

Från GP.se 28 december. Artikeln publicerades även i pappersupplagan.

Det är väl bekant att GP hör till denna slokande skara som förgäves försöker vrida sig ur ett grepp som har en svag och tydlig odör av inställda betalningar och konkurs. En räcka usla affärssatsningar har skyndat på fallet.

Tills vidare klarar sig den en gång så stolta och välgjorda tidningen genom att göra sig av med folk. Under den senaste tioårsperioden har det pågått en massutvandring genom GP:s portar och redaktionen har mer än halverats.

Att det går ut över kvaliteten förstår nog alla.
Men att man samtidigt kör etiken på porten, det är för sorgligt.

En grundbult i media är att skilja på redaktionellt material och annonser.

Mellan dessa två avdelningar, redaktionen och annonsfabriken ska det finnas en tydlig gräns som inte får överskridas.

Alla som är medlemmar i Svenska Journalistförbundet förbinder sig att följa ”Spelregler för press, radio och TV”.

I avsnittet ”Riktlinjer mot textreklam” står bland annat följande:

”Eftersträva mångsidighet…så att otillbörligt gynnande inte sker

– vid publicitet vid kring företags…verksamhet, produkter eller andra arrangemang.”

Läsarna ska utan att tvivla kunna se skillnad på seriös journalistik och kommersiella budskap.

Den rågången försvann från Göteborgs-Posten veckan före nyår.

På bästa nyhetsplats publicerade tidningen en artikel som borde ha fått en av stadens krögare att slå jubelvolter.

Nu stänger klassiska Göteborgskrogen, löd rubriken och den som trodde att Kometen, Sjömagasinet, Fiskekrogen eller Kinesiska Muren kastat in handduken kanske blev besviken – eller glatt överraskad.

Namnet på den ”klassiska” krogen eller puben var obekant för mig och de flesta av mina bekanta.

Stänger?

Nåja, för all del. För den öppnar igen med ett nytt efter nödvändig renovering.

Vilket den glade krögaren får beskriva utan vidare spisning, liksom vilken dag som är den sista i pubens nuvarande kostym. Inte bara stammisarna är hjärtligt välkomna.

När han ändå är i farten får han även underrätta GP:s läsare att det finns ytterligare fyra krogar i samma ägarregi, i vilka stadsdelar dessa är belägna och planerna på att öppna ännu en i ännu en namngiven stadsdel.

Det etiska magplasket är fullbordat.

Varför betala för annonsutrymmet när GP bjuder så generöst, borde resten av stadens krogägare tänka, liksom alla andra som bedriver affärsverksamhet av något slag.