När Meri Alarcón, masterstudent i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, gjorde en litteratursökning efter barnböcker på modersmålet meänkieli blev resultatet något av en besvikelse. Det var ett skralt utbud.

Illustrationerna fungerar på alla språk.

Illustrationerna fungerar på alla språk.

I samma vända blev hennes mormor Kyllikki demenssjuk. ”Mormor blev sjuk. Jag fick panik och kände att jag måste göra någonting. Panik och ångest, det är så idéer händer”, säger Meri Alarcón. Över några tentaöl en sommarnatt på Hagabion tillsammans med kurskamraterna Matilda Amundsen Bergström och Peter Kostenniemi började tankarna och idéerna kristalliseras till den barnbok – Kyllikki – som nu är tryckt och färdig.

Postkodlotteriet har finansierat utgifterna, och nästa steg är nu att dela ut omkring 1 500 exemplar till skolbarn i Tornedalen. Kyllikki finns i utgåvor både på svenska och meänkieli, och målgruppen är ”förmodligen” främst 8-10-åringar. Vid sidan av texten, som handlar om vad Meri Alarcón kallar ”en helt vanlig Tornedalsunge” och hennes decemberäventyr med djur, snön, julförväntan och en träslevstragedi, syns också författarens egna illustrationer.

Texten är, om inte vuxen, så medvetet skriven för att alls inte bli nedlåtande, och den lämpar sig bra för högläsning. ”Jag tycker det är viktigt att inte anta att barn är dumma i huvudet. Eller föräldrar”, säger Meri Alarcón. Är det något hon ångrar, så är det att omslaget blev för glansigt för de flesta pennor. ”Böcker och kunskap ska få vara ofarligt – boken ska få förstöras lite och ritas i!”