(1) Överklagande nummer 3 om sekretessen kring upphandlingen

Överklagande av Göteborg stads beslut rörande utbekommande av allmän handling den 17 november 2015.

Jag har begärt att få ta del av leverantörens BDO anbud i upphandlingen av Whistleblowerfunktion med extern mottagning och extern utredning.

Två gånger har kammarrätten upphävt kommunstyrelsens beslut och visat ärendet åter för ny sekretessprövning (målen 3572-15 och 4619-15).

Kommunstyrelsen har på nytt fattat beslut i frågan och därvid hävt sekretessen i vissa delar men sekretessbelagt andra med hänvisning till OSL 31 kap § 16.

Kommunen synes hävda att BDO skulle kunna komma att lida ekonomisk skada om namn på kommuner eller företag som anlitat BDO lämnas ut på grund av att BDO tecknat avtal om tystnadsplikt och därför kunna bli skadeståndsskyldigt gentemot kunder.

Om det är riktigt att BDO slutit avtal med sina kunder om att deras namn inte ska bli kända (”tystnadsplikt”) och som skulle kunna göra BDO skadeståndsskyldigt, så har BDO redan genom att namnge kunderna i sitt anbud brutit denna sin tystnadsplikt. Det vore orimligt om privata avtal skulle kunna sätta tryckfrihetsförordningens bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet ur spel.

Kommunstyrelsen menar också att BDO:s tekniska lösningar, arbetssätt med mera utgör sådana känsliga affärshemligheter som skulle skada BDO i konkurrensen om de blev kända. Tekniska lösningar för att skydda visselblåsare är dock väl kända inte minst genom massmedia. Om BDO:s tekniska lösning är speciell torde företaget ha sökt och fått patent på lösningen som därmed skyddas. Tvärt emot vad kommunstyrelsen hävdar torde ett offentliggörande av vilken metod BDO använder vara till förmån för BDO och kommunen genom att stärka potentiella visselblåsares förtroende för whistleblowerfunktionen. Dessutom kan ett offentliggörande också motverka monopolisering, kartellbildning och illojal maktanvändning och korruption.

Detsamma torde kunna sägas om hur BDO tar emot, hanterar och utreder eventuella tips, alltså företagets ”processer” eller arbetsmetoder.

Sammantaget finns det ingen sekretessgrund som väger över allmänhetens intresse av insyn i en verksamhet som finansieras med offentliga medel och som därtill är avsedd att tjäna allmänheten gentemot den som kan misstänkas missbruka sin makt.

Kommunstyrelsen har inte framställt någon sådan ”särskild anledning” som krävs för sekretess enligt den åberopade paragrafen OSL.

Jag yrkar således på att kammarrätten upphäver beslutet och ger mig rät att ta del av handlingen i sin helhet eller i de delar den kan anses vara offentlig.

Mvh

etc

(2) Överklagande av sekretess rörande korrespondens med whistleblowerfunktionen

Överklagande av Göteborgs stads beslut rörande utlämnande av allmän handling den 20/11 2015.

Jag har begärt att få ta del av den korrespondens som förevarit mellan BDO, i dess egenskap av kommunal whistleblowerfunktion, och tipsare sedan den 1 september i år.

Göteborgs kommun hävdar i sitt avslagsbeslut, om jag förstått saken rätt, att det inte finns någon sådan korrespondens utöver de handlingar som jag redan fått ta del av. Dessutom synes kommunen hävda att i den mån sådan korrespondens skulle existera så har den – eftersom den varken registrerats eller förvaras hos kommunen – inte upprättats i lagens mening och ska därför inte omfattas av tryckfrihetsförordningens bestämmelser om allmänna handlingar.

Av de handlingar jag tidigare tagit del framgår att det finns ytterligare kommunikation mellan tipsare och BDO (i dess egenskap av kommunal whistleblowerfunktion) utöver de handlingar som registrerats hos kommunen. I en underrättelse till Göteborgs kommun från BDO Forensic Services rörande angelägenheter på Nyponbackens gruppbostad sägs bland annat: ” Några punkter avklarades med varslaren innan underrättelse om mottagen varsling blev skickad vidare till Göteborgs Stad. Varslaren har uttryckt en önskan om att vara anonym.” Det vore underligt om denna kontakt, varunder några punkter avklarades, inte avsatt någon form av allmän handling då BDO torde ha skyldighet att dokumentera sitt arbete.

Att handlingar som kommit in till BDO och som rör dess uppdrag för Göteborgs stad är allmänna handlingar framgår bland annat av ett tjänsteutlåtande från Göteborgs stad inför upphandlingen av whistleblowerfunktionen (utfärdat 2014-11-24 ,Diarienummer 1234/14, Repronummer 339/14). Där sägs:

”… Om handlingar kommer in till staden blir de allmänna handlingar. Detta gäller även om de kommer in via den externa mottagningsfunktionen då denna intar en så osjälvständig ställning i förhållande till staden att den får anses förvara de tips som kommer in för stadens räkning (jfr Regeringsrättens dom RÅ 1989 ref 29 angående rekrytering av chefer via konsultföretag).”

Den dom till vilken kommunen hänvisar gällde ett fall i Göteborg där ett kommunalt bolag hävdade att ansökningshandlingarna till en ledigförklarad tjänst inte fanns ingivna till eller registrerade hos bolaget och därför inte utgjorde allmänna handlingar i tryckfrihetsförordningens mening. Regeringsrätten delade inte kommunens uppfattning.

Jag yrkar på att kammarrätten upphäver kommunens beslut och ger mig rätt att ta del av de efterfrågade handlingarna i sin helhet eller till de delar de kan anses vara offentliga.

etc…

Läs också: Hur ska kommunen skapa förtroende för whistleblowerfunktionen?