Fram till 1870-talet hade den stora sjöfartsstaden Göteborg en stinkande och synnerligen ohygienisk fiskförsäljning till allmänheten.

Fram till dess hade fisken landats direkt från skärgårdsfiskarnas båtar och sålts från flottar i kanalerna. Ibland lämpades fisken, oftast sill, i stora högar direkt på gatan, vilket skapade en olidlig stank i närområdet.

Feskekörka sedd från ingången som vetter mot öster. Det har sålts fisk på platsen sedan mitten av 1800-talet då Stora Torget bytte namn till Gustav Adolfs Torg.

Feskekörka sedd från ingången som vetter mot öster. Det har sålts fisk på platsen sedan mitten av 1800-talet då Stora torget bytte namn till Gustav Adolfs torg.

Men efter ett beslut i stadsfullmäktige 1871 skulle Göteborg äntligen få ordning på sin fiskförsäljning, som av många ansågs vara den sämst organiserade i hela landet. Förslaget om en modern fiskhall hade väckts redan 1870 av J J Ekman, som i sin propå om en modernare försäljning hade varit skoningslös i sin kritik.

Snabbt en sevärdhet

Bygget skulle bekostas med medel ur Renströmska utdelningsfonden, närmare bestämt 75 000 kronor. Götebogs stadsarkitekt Victor von Gegerfelt fick i uppdrag att rita huset och 1874 kunde den nya fiskhallen invigas.

Feskekôrka är byggd på gammal befästningsmark längs Rosenlundskanalen och stod klar att invigas den 1 november 1874. Dessförinnan hade fisk sålts i området sedan den 21 maj 1849, då Gustav Adolfs torg skulle bli ett paradtorg. Då flyttades flotten och fiskförsäljningen till Rosenlund och Fisktorget.

Med sitt unika utseende blev den nya fiskhallen omgående en sevärdhet och turistattraktion och utseendet som onekligen påminner om en kyrka bidrog naturligtvis också till att hallen i folkmun snabbt döptes till Feskekôrka, ett namn som även varit det officiella i många år.

Gifte sig i Feskekörka

Huset konstruerades så att det kunde byggas ut när ”behofvet av en större fiskhall hade gjort sig gällande”, som Gegerfelt kommenterade. Till en början bedrevs försäljningen i mitten av hallen, men 1959–63 flyttades butikerna ut mot ytterväggarna varför de spetsiga fönstren numera inte släpper in dagsljus, vilket var en av poängerna med von Gegerfelts konstruktion.

Långt ifrån alla fiskare hade råd att hyra in sig i Feskekôrka och därför kom en hel del försäljning att ske även från stånd längs kajen tills den nya Fiskhamnen vid Majnebbe anlades. Då flyttades det mesta av kommersen dit, framför allt fiskeauktionerna.

Men Feskekôrka har försvarat sin ställning och hela tiden fram till våra dagar funnits kvar för minutförsäljning. Det går även att smörja kråset med havets läckerheter i de restauranger som finns i huset.

Som en kuriositet kan nämns, att det första brudpar som vigdes i Feskekôrka den 24 oktober 1970 var Inger Perwald och Staffan Claesson. Vigselförrättare var Ebbe Hagard, kyrkoherde i Hagakyrkan, två stenkast bort från Feskekôrka.

Feskekôrka ingår i kommunala Higabs fastighetsbestånd.

Källa: Wikipedia.

Läs också: Blir Västlänken dödsstöten  för Saluhallen och Feskekôrka?