Fråga vem som helst i Kalmar, Västerås eller Stockholm vad de först kommer att tänka på om Göteborg skulle föras på tal.

Sannolikheten att de nämner Liseberg, Saluhallen eller Feskekôrka – eller till och med alla tre – är mycket stor.

För ett par veckor sedan kunde Spanaren visa vad som kommer att hända med Liseberg om Västlänken får byggas. Men hur kommer ett eventuellt bygge att påverka de göteborgska klenoderna Stora Saluhallen och Feskekôrka?

Jonas Wickstrand, tredje generationen som ägare till Öckerö Fisk i Feskekôrka. Foto: Raymond Ståhl

Jonas Wickstrand, tredje generationen som ägare till Öckerö Fisk i Feskekôrka. Foto: Raymond Ståhl

Mycket färre kunder

Spanaren beslöt att forska i saken. Man behöver inte vara särskilt skarpögd för att lägga märke till, att antalet kunder i Stora Saluhallen är betydligt färre än före renoveringen som pågick mellan 2009 och 2012.

Ingen har räknat, men Spanarens gissning på 30 procents nedgång bekräftas av flera handlare. Vissa anser att siffran är större.

Om man till denna minskning lägger de hyreshöjningar på 110 procent som fastighetsförvaltaren, kommunala Higab, började ta ut efter återinvigningen i december 2012 så kan var och en räkna ut att många handlare har det kämpigt.

Mycket lägre marginaler

Marginalerna i livsmedelssektorn är ingalunda så stora som inom exempelvis klädbranschen eller bokhandeln. Fast för jämförelsens skull skall man veta, att hyrorna före renoveringen var ganska låga. Större delen av moderniseringen skedde under markplanet, det vill säga i källarvåningen, främst av hygieniska skäl.

Likadant är det om man tittar in i Feskekôrka, möjligtvis fredagar och lördagar undantagna. Det är glest mellan vardagskunderna och handlarna har gott om tid att diskutera fiskhallens framtid.

”Kan bli dödsstöten”

Vad kommer att hända med kundtillströmningen till dessa båda mattempel och turistmagneter om ”halva stan” grävs upp och försvårar för gemene man att ta sig till city – till fots, med bil eller omlagd kollektivtrafik?

− Det kan bli dödsstöten för Feskekôrka om de börjar gräva för Västlänken. Vi har haft det besvärligt ända sedan Götatunneln byggdes med alla de begränsningar i trafiken den innebar, säger Jonas Wickstrand, talesman för intresseföreningen i hallen.

− Min morfar startade Öckerö Fisk 1954. Sedan tog en morbror över och nu jobbar jag som tredje generationen i rörelsen. Kunderna har på grund av tveksam skyltning haft svårt att hitta hit med bil även efter tunnelns färdigställande. Skulle de nu få gräva upp den enda naturliga infarten från stan bortifrån Haga så vet jag inte hur det slutar. Det måste ju vara relativt enkelt för kunderna att ta sig hit, annars nöjer de sig med storköpens enklare utbud.

Götatunneln byggdes mellan 2000 och 2006.

Vanliga vardagar gapar vissa korridorer i Saluhallen tomma.

Vanliga vardagar gapar vissa korridorer i Saluhallen tomma.

På senare år har även spårdragningen i Stora Badhusgatan från Järntorget till Lilla Torg varit till hinders.

Liknande tongångar i Saluhallen

Tongångarna i Stora Saluhallen är ungefär desamma. De flesta handlare Spanaren pratar med är bekymrade över att det har blivit mycket glesare mellan kunderna – alla dagar i veckan. Men få vill prata öppet om det. De biter ihop och hoppas att trenden ska vända.

Det gör även Jack Eriksson förstås, men han är pessimistisk. Tillsammans med sin fru Barbro äger han sedan 1983 Nobelius Vilt Eftr, en av de äldsta butikerna i hallen.

− Hela innerstan är i gungning, inte minst ställen som Saluhallen och Feskekôrka. Krogar och butiker i området byter ägare stup i kvarten, även här i hallen. Alla har svårt att få det att gå ihop, om alls. Lönsamhet är det inte tal om för de flesta. Jag har jobbat här i nästan fyrtio år och kan inte minnas något liknande, kommenterar han nuläget.

Halverad tillströmning

− Det är ju bara att se sig om i Saluhallen vilken dag som helst i veckan för att förstå att nånting är fel. De stora butikerna hade tidigare tio tolv biträden fredagar och lördagar, nu klarar de sig med högst fyra fem. Här hos oss var vi tidigare fyra som jobbade fredagar och lördagar, nu räcker det med två.

Lena Martinsson i Hasselbackens Chark har jobbat i Saluhallen i hela sitt yrkesverksamma  liv. Men nu är hon orolig för klenodens framtid...

Lena Martinsson i Hasselbackens Chark har jobbat i Saluhallen i hela sitt yrkesverksamma liv. Men nu är hon orolig för klenodens framtid…

− Hur stor är minskningen om du skulle göra en uppskattning?

− I runda tal 50 procent. En halvering alltså.

− Hur tror du att det blir om Västlänken byggs?

− Det vore rena katastrofen, inte bara för oss här i Saluhallen utan hela innerstan. Om de gräver upp stan blir det ännu färre kunder som tar sig hit även om många av oss har trogna kunder, säger Jack Eriksson med en suck.

Lena Martinsson är numera charkbiträde i butiken Hasselbacken. Hon har jobbat i hallen hela sitt yrkesverksamma liv, närmare bestämt 41 år.

− Jag är allvarligt bekymrad, det vill jag inte sticka under stol med. Jag har under alla år inte sett något liknande. Kunderna har inte hittat tillbaka efter renoveringen. Det är lätt att få nya vanor. Men jag kan ju förstå folk också. Många vill ju åka bil när de ska handla. Men om de först kanske ska betala trängselskatt och sedan betala 30 kronor i timmen för parkering så är det inte konstigt om de avstår.

Ingen framtidstro längre

Ordföranden i Saluhallens köpmannaförening, Arash Charkhi, är inne på liknande tankegångar. Han driver en butik med orientaliska varor han övertagit efter sin far.

− Hela innerstan präglas av hopplöshet, känns det som. Det finns ingen framtidstro längre. Bara att ta sig hit kostar ju en del om man behöver åka bil. Och ovanpå det kommer de höga parkeringsavgifterna. Visst, konkurrensen har hårdnat, inte minst under de år Saluhallen var stängd. Men tillgängligheten är viktig. Och inte blev det enklare när Higab höjde hyrorna med 110 procent, konstaterar Arash Charkhi.

Läs också: ”Västlänken kommer att gynna utvecklingen av innerstaden”

Läs också: Stora Saluhallen har sålt livsmedel i 126 år

Läs också: Feskekôrka gav Göteborg hygienisk fiskhantering