Just nu annonserar Göteborgs stad med ett budskap riktat till medborgarna. I ett svårt krisläge förutskickas, att vi alla får vara beredda på att i värsta fall klara oss på egen hand i tre dygn, 72 timmar, om viktiga och vanliga samhällsfunktioner skulle vara utslagna.

I annonsen konstateras bland annat att Sverige visserligen är ett modernt samhälle i vilket många tar det mesta för givet. Men ett modernt samhälle är också sårbart på många sätt. Hur är det då med den personliga beredskapen? frågas det.

Kommunens annons. Klicka för att förstora!

Kommunens annons. Klicka för att förstora!

Om en större katastrof eller kris skulle inträffa kan det ta dagar innan stadens, samhällets normala funktioner och service är återupprättade. Vad gör vi om vi måste klara oss utan (varm) mat, ström, värme och vatten i kranarna?

Är det av någon särskild anledning kommunen just nu annonserar om höjd krisberedskap? kan man undra. Frågan skickas vidare till Lennart Bernram, en av nio tjänstemän på stadsledningskontoret som arbetar med krisberedskap och hantering av svåra lägen.

– Absolut inte, försäkrar han. Vi arbetar hela tiden med tänkbara katastrof- och krisscenarier som kommunen måste ta ansvar för och hantera på bästa sätt. Och ibland går vi ut offentligt och påminner om, att det finns ett personligt ansvar för medborgarna också … till exempel att klara sig själva ett par tre dygn om det skulle bli nödvändigt. Förra året stod vi på Nordstadstorget och delade ut information till den som ville ha.

– Är stan tillräckligt väl förberedd om något katastrofalt skulle hända?

– Det tycker jag nog att vi är, deklarerar Lennart Bernram. I riktigt svåra lägen är det ju för övrigt meningen att vi ska samverka med andra myndigheter.

På Göteborgs hemsida finns länkar till bland annat Civilförsvarsförbundet, DinSakerhet.se, Krisinformation.se, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, Räddningstjänsten Storgöteborg, SMHI, 1177 Vårdguiden och Svenska Blå Stjärnan.

– Vilka scenarier arbetar ni med?

 – Ja, till exempel om vi skulle råka ut för skyfall liknande dem som inträffar i andra länder. Då kommer resurserna att i första hand behöva inriktas på dem som råkat värst ut, de som är rent nödställda samt svaga och utsatta människor. Kraftiga stormar med vindar från väst har ju också visat sig kunna åstadkomma översvämningar. Sedan kan ju det fullkomligt oförutsägbara inträffa och får vi anpassa oss till det och improvisera. Så nog är det bra om det finns en viss beredskap hos allmänheten också.

I annonsen finns en checklista över vad man bör ha hemma, vattentankar, mat som tål rumstemperatur, alternativ värmekälla om möjligt, ficklampa och radio med batterier och campingkök/grill.

– Campingkök inomhus låter lite äventyrligt …

-Javisst, det ska man absolut inte fundera på. Bor man i hyreshus och inte har någon balkong eller altan så får man nog tänka sig att laga varm mat på gårdsplanen … och varför inte tillsammans med några grannar? säger Lennart Bernram glatt.

Tilläggas kan att han själv har god beredskap och bra erfarenhet av fältmässiga förhållanden eftersom han är aktiv i Hemvärnet. Vi andra får nog tänka oss att gå igenom checklistan och kolla vad som kan behöva kompletteras.

Nio potentiella risker i Göteborgsområdet

Göteborgs stad har i en så kallad risk- och sårbarhetsanalys (RSA) identifierat nio riskområden för Göteborg. Risker som Göteborgs stads alla förvaltningar och bolag har att ta hand om tillsammans med andra samhällsfunktioner i Göteborg med omnejd. De identifierade riskerna är:

  • Extrema vädersituationer.
  • Energi, dricksvatten, tele/IT (50 procent energibortfall).
  • Transportförsörjningssystemen (på väg, järnväg, till sjöss och med flyg).
  • Tillverkning, transporter och användning av farliga ämnen (okontrollerade utsläpp
    och olyckor).
  • Stort personalbortfall exempelvis vid pandemi (50 procent frånvaro).
  • Gängkriminalitet, organiserad brottslighet, hot mot personal och förtroendevalda, sabotage och terrorism.
  • Informationssäkerhet – det handlar om att känslig information endast är åtkomlig för behöriga samt se till att informationen är korrekt och tillgänglig.
  • Social obalans (när normgivande regelverk åsidosatts av medborgarna).
  • Oförutsägbara händelser.

(Källa: Stadsledningskontoret.)

Länsstyrelserna får kritik – ”Krislägen övas för lite”

Samtidigt som Göteborgs Stad tycks ha god krisberedskap för onormala eller oväntade situationer i samhållet riktar Riksrevisionen i dagarna kritik mot landets länsstyrelser, som är viktiga kuggar vid krishantering i respektive län.

Länsstyrelserna övar för lite och gör inte tillräckligt djupa analyser. Det konstaterar Riksrevisionen som granskat länsstyrelsernas krisberedskapsarbete under tio års tid, mellan åren 2005 och 2014.

-Den övergripande slutsatsen är att man kan göra det bättre, kommenterar riksrevisor Margareta Åberg till Sveriges Television.

Revisionen anser och visar även att länsstyrelsernas analyser är bristfälliga.

– Det finns möjligheter till kvalitetsförbättringar här, säger Margareta Åberg.