Kammarrättens beslut 23/7 2015 i mål  3572-15

KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

Kammarrätten upphäver det överklagade beslutet och visar målet åter till Kommunstyrelsen i Göteborgs kommun för ny prövning.

YRKANDEN M.M.

Per Nygren yrkar att få ta del av den aktuella handlingen i sin helhet. Han anser att ett utlämnande inte medför risk för skada för enskild eller i varje fall en risk som är så ringa i förhållande till allmänhetens intresse av insyn i verksamhet som finansieras av det allmänna, att det senare intresset väger tyngre.

SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

Enligt 2 kap. 12 första stycket tryckfrihetsförordningen ska en begärd handling, om den inte kan tillhandahållas utan att en sekretessbelagd uppgift röjs, i övriga delar göras tillgänglig för sökanden. Av detta följer att en begäran om att få ta del av en allmän handling ska leda till att den beslutande myndigheten noggrant prövar vilka uppgifter i handlingen som kan lämnas ut. Om en uppgift inte kan lämnas ut ska myndigheten i görligaste mån precisera vilken skada som ett utlämnande bedöms kunna medföra, med hänvisning till tillämpad sekretessbestämmelse.

Enligt 31 kap. 16 S offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller sekretess för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden när denne har trätt i affärsförbindelse med en myndighet, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Det är alltså fråga om ett s.k. rakt skaderekvisit, dvs. det gäller en presumtion för offentlighet.

Av förarbetena till sekretesslagstiftningen framgår att anbudshandlingar kan hemlighållas när det finns anledning att befara att ett offentliggörande skulle kunna medföra en inte alltför obetydlig skada för en anbudsgivare. Det bör emellertid krävas att det finns någon speciell omständighet eller särskilda förhållanden som kan åberopas som skäl för detta. Det finns inte något krav på en mera ingående utredning, utan om en myndighet med hänsyn till omständigheterna finner sig böra sätta tilltro till vad en anbudsgivare har uppgett om att handlingarnas offentliggörande kan befaras medföra skada, finns det i regel inte något hinder mot ett hemlighållande. En viss avvägning bör dock alltid göras med hänsyn till offentlighetsintresset (prop. 1979/80:2 del A s. 241).

Det framgår inte av det överklagade beslutet vad den aktuella anbuds-givaren har uppgett om vilken skada ett offentliggörande skulle kunna medföra och inte heller vilka omständigheter kommunstyrelsen lagt till grund för hemlighållandet av de delar av den begärda handlingen som inte har lämnats ut.

Kammarrätten konstaterar vidare att ett stort antal uppgifter på många olika ställen i handlingen har maskerats, även sådana som är av ett så pass allmänt slag att de inte kan anses omfattas av sekretess (ifr Högsta förvaltningsdomstolens avgörande RÅ 1991 ref. 56). Som några exempel kan nämnas vad som sägs i avsnitt 3.2.1 och 4.2.1 om en objektiv, säker och professionell handläggning m.m., i avsnitt 4.1.3 om flexibilitet och anpassning till användarnas behov m.m., i avsnitt 5. I om kvalitet i den levererade tjänsten som en framgångsfaktor m.m. samt i tablån på s. 21 om att en god planering av uppdraget är väsentlig för ett gott resultat m.m.

Med beaktande av vad som således kommit fram finner kammarrätten att kommunstyrelsen inte har gjort en så noggrann sekretessprövning som krävs.

Målet ska därför visas åter dit för ny prövning.

Detta beslut får enligt 34 S andra stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291) inte överklagas.

Kommunstyrelsens beslut 31/7 2015

Beslut angående begäran om utlämnande av allmän handling

Per Nygren har den 26 juni 2015 begärt att få ta del av leverantören BDO:s anbud i upphandlingen av ”Whistleblowerfunktion med extern mottagning och extern utredning” (nr 3449).

BDO lämnade anbud i upphandlingen av whistleblowerfunktionen och blev den vinnande leverantören.

26 juni 2015 beslutade Göteborgs Stad, kommunstyrelsen att ge ut handlingar som delvis sekretessbelagts i enlighet med 31 kap 16 offentlighets- och sekretesslagen.

Per Nygren överklagade beslutet att sekretessbelägga uppgifter.

Kammarrätten har i beslut den 23 juli 2015 (mål nr 3572-15) återförvisat ärendet till kommunstyrelsen för en ny sekretessprövning.

Skäl för beslutet

Enligt 31 kap 16 offentlighets- och sekretesslagen gäller sekretess om enskilds affärs-eller driftförhållanden när denne har trätt i affärsförbindelse med en myndighet, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.

Per Nygren har begärt att få ta del av BDO:s anbud i dess helhet som denne lämnande i upphandlingen av whistleblowerfunktionen. Göteborgs Stad, kommunstyrelsen, bedömer att anbudet innehåller vissa uppgifter som gör att leverantören (BDO) lider skada om dessa uppgifter lämnas ut. De uppgifter som inte kan lämnas ut i BDO:s anbud har därför maskerats.

Beslut

Göteborgs Stad, kommunstyrelsen, beslutar att inte lämna ut BDO:s anbud i dess helhet och har därför maskerat de uppgifter i anbudet för vilka det råder sekretess enligt ovan.

Anbudet med maskerade uppgifter lämnas ut.

Spanarens överklagande 6 augusti 2015:

Överklagande av kommunstyrelsens beslut av den 31 juli rörande utbekommande av allmän handling.

Jag begärde den 26 juni att få ta del av det vinnande anbudet i upphandlingen av ”Whistleblowerfunktion med extern mottagning och extern utredning”. Kommunstyrelsen beslöt samma dag att sekretessbelägga stora delar av handlingen med hänvisning till OSL 31 kapitel § 16, dock utan att ange någon särskild anledning eller några speciella omständigheter för sekretessen.

Kammarrätten upphävde kommunstyrelsens beslut den 23 juli, mål nr 3572-15. I beslutet framhåller kammarrätten att det enligt den åberopade paragrafen råder presumtion för offentlighet, att kommunstyrelsen inte i sitt beslut uppgett något om vad anbudsgivaren säger om vilken skada ett offentliggörande skulle kunna medföra och inte heller i övrigt vilka särskilda omständigheter kommunstyrelsen lagt till grund för sekretessen.
Kommunstyrelsen har i sitt nya beslut upprepat sitt gamla beslut, utan att ange några särskilda omständigheter för sekretessen eller vad anbudsgivaren anser om eventuell skada. Enda skillnaden är att en del överstrykningar tagits bort, till synes de partier som kammarrätten pekade på som exempel på allmänna uppgifter som inte kan sekretessbeläggas.

Det förefaller mig uppenbart att kommunstyrelsen inte gjort en sådan sekretessprövning som kammarrätten efterlyst.

Eftersom kommunstyrelsen inte angett några särskilda omständigheter för sekretessen är det svårt att bemöta eventuella argument. Jag vill dock ändå framhålla att exempelvis tekniska lösningar för att skydda visselblåsare som önskar vara anonyma är väl kända. Sådana system används inte minst av massmedier som ytterligare skydd för källor. Det finns dock olika lösningar. Av intresse för potentiella visselblåsare är hur säkert det system är som kommunen valt. Ett offentliggörande av hur företaget avser att skydda visselblåsare och hur det i övrigt avser att hantera inkomna tips borde ligga i kommunens intresse för att skapa förtroende hos potentiella visselblåsare.

Jag yrkar således på att kammarrätten upphäver kommunens beslut och ger mig rätt att ta del av handlingen eller i vart fall i de delar den kan anses vara offentlig.

Föregående

Makthavare väljer propaganda istället för dialog

Nästa

Kommunstyrelsen trotsar domstolsbeslut om sekretess