Klas Johansson, hemma efter sitt femte Tour de France, Bild: Willy Berglund

Klas Johansson, hemma efter sin femte Tour de France. Bild: Willy Berglund

Ingen svensk har varit med i flera Tour de France än Surtebon Klas Johansson. Nyss hemkommen från sin femte medverkan i den mest berömda och prestigefyllda av alla cykeltävlingar, med arbete från tidig morgon till sen kväll fyra veckor i sträck, kan han i egenskap av det sydafrikanska laget MTN-Qhubekas chefsmekaniker se tillbaka på något alldeles speciellt.

– Det här laget är inte likt något annat, säger han till Spanaren, och det är lite speciellt att få vara del i det hela.

Qhubeka är en ”sponsor” som inte betalar några pengar alls, snarare tvärtom. Namnet hör till ett projekt vars ändamål är att samla in pengar – till cyklar. Målet under Tour de France var att få ihop till 5  000 sådana.

– Laget får goodwill genom att ställa upp för det här, förklarar Klas. Meningen är att barn på landsbygden ska slippa gå och istället kunna cykla till skolan. Sjuksköterskor får samma hjälp. Det känns väldigt bra.

Självlärd mekaniker

Klas är före detta elitcyklist, svensk mästare 1993 och särskilt stolt över att ha besegrat världsstjärnan Jan Ullrich på en etapp i Belgien samma år.

Som mekaniker är han självlärd. Efter att ha sökt nya finesser redan när han var aktiv sitter han nu på ett gediget förråd av kunskap. Han kan förstå och göra sig förstådd på sju språk, men svenskan har han ingen större nytta av i den här branschen.

– Att kunna räkna är viktigast, intygar han, annars är man körd under tävlingarna.

Under etapperna sitter han i lagets servicebil, beredd att snabbt hoppa ut och hjälpa till vid punkteringar, tekniska fel eller, i värsta fall, omkullkörningar och andra olyckor. Men rollen medan tävlingen pågår varje dag är bara en del av jobbet, om än den roligaste.

Att Klas är chef för övriga tre mekaniker i laget betyder inte att han slipper grovgörat utan bara att han har mera ansvar och måste planera mycket. En vanlig dag under Tour de France kan börja klockan sex på morgonen och inte vara över förrän tio på kvällen.

– Jag är heltidsanställd 180 dagar, men ofta är arbetsdagarna väldigt långa. Övertid? Haha, det har ingen hört talas om…

Slipper jobba extra

Lönen är i alla all fall bättre än förut. När Klas tidigare jobbade med Susanne Ljungskog och andra i dameliten arbetade han extra på bensinmack för att få ihop ekonomin. Det slipper han numera.

– Det är konkurrens om jobben, säger han, polacker och belgare drar ner lönerna. För en belgare är lyckan gjord om han bara får vara med på en Tour.

Det sydafrikanska laget gjorde ett bra Tour de France och vann bland annat en etapp på självaste Nelson Mandela-dagen, då de åkte i orange hjälmar för att hedra den borgångne nationalhjälten. Och eritreanen Daniel Teklehaimanot åkte ett tag i den åtråvärda prickiga bergakungströjan.

– Han är nationalidol hemma, berättar Klas. När han gifte sej hade han 5  000 bröllopsgäster!

Laget har åkare från en mängd länder, bland annat Algeriet, Rwanda och förstås Sydafrika. Policyn är att för varje europé som anställs ska två afrikaner komma in.

– Första uppställningen är bra, bedömer Klas, men det är en bra bit till B-laget. Och afrikanerna har än så länge ingen cykelkultur, missar en del saker som vi tycker är självklara, men det handlar om riktigt bra idrottsmän.

Klas Johansson fortsätter snart till Vuelta a Espana, den spanska motsvarigheten till Tour de France. Han fortsätter i samma lag nästa år och då med större befogenheter att påverka.

– Alldeles för många tar det här som ett vanligt jobb. Men inte jag, säger han.