Vad var tjänstemannaansvaret? Statsvetaren Jan Strid ger här en bakgrund. Men han använder begreppet ämbetsmannaansvar, vilket var samma sak.

Ämbetsmannaansvar var det straffrättsliga ansvaret för offentligt anställda som gällde i Sverige fram till 1 januari 1976. Fel eller försummelse i tjänsten kunde leda till ansvar för tjänstefel. För tjänstefel dömdes en offentligt anställd som av försummelse, oförstånd eller oskicklighet åsidosatte vad som ålåg honom enligt lag, instruktion, annan författning, särskild föreskrift eller tjänstens beskaffenhet. Möjliga påföljder var böter eller fängelse men även de särskilda ämbetsstraffen suspension och avsättning kunde tillgripas.

Ämbetsmannareformen, 1976, utgick från att man skulle inskränka det straffrättsliga ansvaret och därigenom närma sig den privata arbetsmarknadens sanktionssystem. Reformen byggde alltså på en privaträttslig grundsyn på den offentliga anställningen. Straffansvaret för tjänstefel och de särskilda ämbetsstraffen, avsättning och suspension, avskaffades och ersattes av tre nya ansvarsregler: oriktig myndighetsutövning, mutbrott och brott mot tystnadsplikten.

Myndighetsutövning: Ett beslut eller annan åtgärd som fattas av en myndighet och som är ett uttryck av makt över en medborgare ”utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller annat jämförbart förhållande”.

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse (BrB 20 kap 1§).

(Ämbetsmän har vi från 1500-talet. Det var kungens sätt att tillsätta personer som inte måste vara adelsmän. Från början hade vi fem stycken (riksdrots, riksmarsk, riksamiral, rikskansler och riksskattmästare).

En parentes i samma anda var att man 1974 ändrade tillsättningsvillkoren från ”förtjänst och skicklighet” för tjänstemän till  ”såsom förtjänst och skicklighet” vilket innebar att nästan vad som  helst kunde räknas in.

JAN STRID