Det senaste året i Martin Wannholts 48-åriga liv har varit det i särklass mest hektiska.
Efter upproret mot Västlänken, flest personkryss av alla moderater i Göteborg, kommunstyrelsekuppen i fullmäktige, uteslutningen ur Moderaterna och det avvisade kravet på politiska sekreterare, efter allt detta smider han nu planer för framtiden – förvisad till en skrubb i det nyrenoverade Stadshuset.
Skrubben med utsikt över Gustaf Adolfs torg är mindre än tio kvadratmeter, knappast värdigt ett kommunalråd kan man tycka.
― Jag har överklagat beslutet om politiska sekreterare förstås, men jag är ingen gnällspik så jag reder mig. För tillfället har jag allt jag behöver där, säger han med en gest mot datorn på det lika minimala skrivbordet.
Som alla andra kommunalråd i Göteborg vill Martin Wannholt ha hjälp av politiska sekreterare för att underlätta arbetet. Som Spanaren tidigare kartlagt vimlar det av dem i huset och de påstår sig vara fullt sysselsatta.
― Min advokat har förhoppningar om att vi skall få upprättelse i vår överklagan. Själv är jag skeptisk eftersom lagen inte uttryckligen förbjuder kollektiv särbehandling av enskild. Men det viktiga är att frågan prövas till högsta instans, så vi får veta hur lagen ska tolkas och därmed om det finns behov av justeringar.
Kämpigt men inte mobbad
Känner du dig mobbad av ditt gamla parti och kollegerna i Stadshuset?
― Njae, mobbad är kanske inte rätt ord, men visst har det varit en kämpig tid. Moderaterna var ju mer eller mindre tvungna att kasta ut mig om de ville följa stadgarna. Men jag ångrar ingenting. Sanningen om Västlänken måste fram även om det kostade mig politisk bekvämlighet.
Nu har Du inte heller några nämnd- eller styrelseuppdrag längre?
― Nej men det har gett mig mer tid att besöka företag, föreningar och enskilda grupper för att diskutera Göteborgs utveckling och tillväxt. Kunskapen, klokskapen och idéerna finns ju i de flesta fall utanför stadshusets politikerskrå.
― Jag samarbetar fint med tjänstemännen i huset, ingen tvekan om det. De gör ett bra jobb och är mycket hjälpsamma.
― Sedan har jag pratat med åtskilliga politiker, som är tveksamma till Västlänken och dess konsekvenser men inte kan eller vill gå ut med det offentligt. Men så mycket kan jag avslöja, att dessa dolda kritiker finns i samtliga partier som är representerade i fullmäktige, inte bara i Moderaterna.
”Inte utsedd i allmänna val”
Det var kommunstyrelsen, där Martin Wannholt efter röstkuppen i fullmäktige fortfarande är ledamot, som beslöt att inte tillerkänna honom rätten, att precis som övriga i styrelsen anställa politiska sekreterare. Nu har kommunen fått fram till 7 maj på sig att avge ett yttrande till Förvaltningsdomstolen.
Kommunstyrelsens motivering var att Martin Wannholt inte blev utsedd till kommunalråd i allmänna val. Men den enkla sanningen är ju, att det har de andra ledamöterna och ersättarna inte heller blivit. De är valda av sina respektive partier, inte av medborgarna.
― Så är det förstås, säger Martin Wannholt. Väljarna utser kommunfullmäktige men sedan är det slut på deras inflytande. När nämnder och styrelser i kommunala bolag formeras så är det partierna själva som sköter det.
Västlänken startskottet
Det var Martin Wannholts kritiska debattartikel om Västlänken en månad före valet som drog igång cirkusen. Vid en granskning av de verkliga kostnaderna för Västlänken förde tjänstemännen fram extra kostnader om cirka 4-5 miljarder som inte fanns med i Trafikverkets kalkyl, som övriga politiker lutade sig så tungt mot.
― De där extra kostnaderna var helt enkelt mörkade. Jag fick veta tidigt att det drog iväg och ville slå larm. Idag vet vi att de blir ännu större. Efter en rak och öppen diskussion försökte jag även få Jonas Ransgård att gå med på debattartikeln, men det skulle varit för stor omsvängning mot partilinjen mitt i brinnande valrörelse, berättar Martin Wannholt. Det stora problemet idag är att de ansvariga inte vill veta hur stora extra kostnader som tillkommer, man frågar inte och vill inte ha diskussion.
Falsk varudeklaration
― Men jag ansåg att informationen måste ut före valet och folkomröstningen. Kanske skulle det gynna Vägvalet, men folk måste få veta. Skulle vi förlora skulle den rödgröna majoriteten bara köra på i sitt race och strunta i folkopinionen. Det har vi ju sett nu i efterhand hur man fullständigt struntar i medborgarnas tydliga besked. Det var alltför många som före valet trodde på politikernas falska varudeklaration om att följa folkomröstningen och därför blev det inget maktskifte. Det var verkligen beklagligt. Göteborg hade behövt det.
― Resultatet i folkomröstningen kan inte misstolkas. En majoritet av medborgarna sa ett bestämt Nej till trängselskatten – och Västlänken. Under valrörelsen var det fler och fler som började ana oråd, drog öronen åt sig och röstade Nej – trots att Ja-anhängarna gjorde sitt bästa för att inte vara ärliga gentemot väljarna. Väljarnas utslag måste accepteras, säger Martin Wannholt med eftertryck.
Det tycks med andra ord bli en fortsättning på dramatiken kring Västlänken och Martin Wannholt.
Så även i Spanaren.