Efter att ha gjort en grundlig analys på 90-talet sidor av kostnader för och samhällsnytta av Västlänken  drar Riksrevisionen bland annat nedanstående slutsatser om byggandet av Västlänken om det blir av.

Revisionen befarar att framtida beslutsfattare kan komma att överraskas av de följdinvesteringar som krävs för att uppnå det ursprungliga målet: högre kapacitet i järnvägsnätet.

Slutsatser om Västlänken
Så här skriver Riksrevisionen i analysen som gjordes 2012:

”Utifrån nuvarande planeringsläge kommer inte Västlänkens ändamål att uppnås eftersom det inte finns kapacitet i systemet för att öka tågtrafiken i jämförelse med den redan befintliga säckstationslösningen i Göteborg. Västlänken invigs dock enligt nuvarande planer först 2027–2028, det finns därmed viss tid att förändra förutsättningarna tills dess.

De nedanstående slutsatserna innebär inte att Riksrevisionen anser att beslut borde ha fattats om utbyggnad av någon annan investering än Västlänken eller att utbyggnaden av infrastruktur borde ha skett i någon annan ordning. Det är brister i processen som ledde till beslutet som är i fokus. ― ― ―”

Underlag saknades och motivet klargjorde inte de verkliga konsekvenserna

”Trafikverket utreder huvudsakligen de projekt som verket själv föreslår i åtgärdsplaneringen. Därför är planeringssystemet inte anpassat för att underlag ska finnas tillgängligt för politiska förhandlingar kring andra projekt i ett sent skede när Trafikverket redan har lämnat sitt förslag till åtgärdsplan. Det är inte heller anpassat för att hantera stora och strategiska utbyggnader som får konsekvenser långt utanför de avgränsade investeringsobjektens gränser.

Västlänken var både oförutsedd och outredd i Trafikverkets åtgärdsplanering 2010–2021, och det begränsade underlag som fanns var inte längre aktuellt. Regeringens beslut fattades därmed utan att konsekvenserna av projektet hade utretts.

Analogt med det bristande underlaget har regeringen i sitt beslut inte motiverat tillräckligt tydligt varför Västlänken ska byggas. Västlänken som är ett av de mest kostsamma projekt som har beslutats motiveras inte som enskilt projekt, endast som del i det Västsvenska infrastrukturpaketet. Det framgår inte vad som motiverar bygget av Västlänken framför andra möjliga infrastrukturinvesteringar i regionen eller i landet. ― ― ― ”

Stora tillkommande kostnader för att uppnå ökad kapacitet

”Beslutet om Västlänken fattades utan hänsyn till de omkringliggande åtgärder som också krävs för att uppnå ändamålen. Det leder till att ett framtida investeringsbehov blir en konsekvens av regeringens beslut om Västlänken. Detta kan ses som en sorts ‘skuggnota’ eller ‘snöbollseffekt’ som följer på det fattade beslutet.

I framtida planeringsprocesser kommer kostnaden för de tillkommande investeringarna att dyka upp i skeden då det sannolikt är mycket mer bråttom att hantera dem. Detta beror på att underlaget inte var uppdaterat vid Västlänkens beslut och att det inte framgick vad det faktiskt kostar att uppnå ändamålen med Västlänken (att öka kapaciteten).

På så sätt kommer framtida beslutsfattares handlingsfrihet kringskäras då ytterligare investeringar måste tillföras för att avhjälpa den kapacitetsbrist som Västlänken var avsedd att avhjälpa. Det alternativ som finns för framtida beslutsfattare är att låta en ny och kostsam investering som Västlänken nyttjas på ett ineffektivt sätt i förhållande till ändamålen. Dessutom kommer då kapacitetsbristen i det västsvenska järnvägssystemet att bestå.

Denna övergripande problembild exemplifieras tydligt av att Trafikverket i kapacitetsutredningen (som togs fram efter att beslutet om att bygga Västlänken redan hade fattats) anger att en ombyggnad av Olskroken bör vara färdigställd senast samtidigt som Västlänken. Vid beslutstillfället framgick det inte av underlaget att en ombyggnad av Olskroken skulle bli ett framtida och mycket kostsamt krav om beslut om Västlänken fattades.

I faktagranskningen av denna rapport hänvisar Trafikverket till att Banverket i Västlänkens järnvägsutredning tog upp att det fanns ett framtida utredningsbehov av hur Västlänken skulle anslutas till Olskroken. Riksrevisionen menar att detta varken är en upplysning om att investeringar är sannolika eller om att själva Olskroken (inte bara anslutningen) kommer att behöva byggas om.

Underlag och motiv för beslut i två stora infrastrukturobjekt – Västlänken och höghastighetsbanor – har inte bedömts samhällsekonomiskt. ― ― ― Det finns också en risk att framtida beslutsfattare överraskas av höga kostnader i de tillkommande projekten som inte var möjliga att känna till vid det ursprungliga beslutstillfället då Västlänken beslutades. Det handlar då om att kostnaderna för dessa tillkommande projekt i dag är nästan helt outredda, och att det kan visa sig att det blir markant mer kostsamt än vad dagens indikativa kostnadsberäkningar pekar på.

Framtida politiker kan dock få svårt att göra någon omprövning av helheten till följd av dylika överraskningar, eftersom stora investeringar av både skattemedel och politisk prestige redan kan vara genomförda i det läget.

Utifrån en samhällsekonomisk synvinkel har regeringen och Trafikverket enbart tagit reda på den samhällsekonomiska effektiviteten av att bygga en separat del (Västlänken) av den helhet som man vill uppnå. Nyttan och kostnaderna av de faktiska samhällseffekter som eftertraktas, det vill säga ökad tillgänglighet och ökad kapacitet för att främja kollektivtrafik och regionförstoring i Västra Götaland, har inte bedömts samhällsekonomiskt.

Då hade en analys behövt göras av den utbyggnad av hela systemet som krävs för att uppnå en ökad kapacitet. Således tillämpas samhällsekonomi som grund för beslutsfattande utifrån en delvis felaktig projektavgränsning som skulle behöva kompletteras. ― ― ―”

Läs också: ”Västlänken kan bli mer än dubbelt så dyr”