Nej, det var inte fråga om en jordbävning med bred geografisk spridning. Det handlade i stället om reaktioner kring Amsterdams största problemprojekt någonsin, en femte tunnelbana som skall förbinda förorterna norr om floden LJ med de södra.

Det som hände på eftermiddagen 3 mars 2009 var att Kölns stadsarkiv plötsligt rasade ned i ett 30 meter djupt slukhål fyllt av byggdamm, lera och vatten. Mirakulöst nog omkom inte fler än två personer. En stor del av samlingarna i den sju våningar höga byggnaden kunde inte räddas. Kölns stadsarkiv var Tysklands största och visade Kölns historia från 1400-talet fram till nutid.

Ingen har kommit med någon annan förklaring till kollapsen än att arkivet hade sjunkit rakt ned i ett tunnelbanebygge. Det var det som kom som en chockartad överraskning för de redan hårt prövade politikerna i Amsterdam.

Allvarliga sättningar

Amsterdams nya tågtunnel är planerad att bli 6 km lång. Den skall byggas med ungefär samma grundförhållanden som i Köln, genom lösa avlagringar, sand och lera, mycket vatten och högt vattentryck. Projektet beräknades starta 2002 men ännu finns ingen tunnel, endast ett par djupa schakt där stationerna med anslutningar skall ligga.

Amsterdam: Den förberedande schaktningen har redan orsakat sättningar i byggnader.

Amsterdam: Den förberedande schaktningen har redan orsakat sättningar i byggnader.

Byggnader i centrum nära schakten visar upp allvarliga sättningar. I stadsdelen Vijzelgracht lutar gamla pittoreska vävfabriker från 1600-talet betänkligt och kan fortsätta sjunka.

Budgeten har spruckit för länge sedan och därtill skapat stor politisk oreda p g a belastningen på stadens finanser. Idag beräknas tunneln kosta minst 3 miljarder Euro, drygt 27 miljarder kronor att färdigställa, men kostnaden kan stiga om nya problem uppstår. Ursprungligen beräknades tunneln kosta 1,4 miljarder Euro, knappt 13 miljarder kronor.

I en rapport konstaterade en undersökningskommission med uppdrag från stadskansliet i Amsterdam att beslutet om att bygga den nya tunnelbanan aldrig borde ha fattats 2002. I bästa fall kommer första tåget att rulla 2017.

Dyrbart motorvägsbygge

Ett annat problemspäckat infrastrukturprojekt som inte alls uppmärksammats i Sverige är den nya motorvägen I-93 i en tunnel under centrala Boston – Central Artery Project. Tunneln, som ersätter en tvåvånings stålkonstruktion rakt genom city, har nu efter många om och men invigts.

Tunneln, som orsakat lokala trafikstörningar i över 15 år, har byggts under den existerande infrastrukturen med s k cut-and-cover-teknik, vilket kan översättas med att man grävt sig ner i ett öppet dike och täckt över färdiga schakt efterhand. Tunneln löper mestadels genom lösa avlagringar, vilket bl a orsakat sättningar i centralt belägna fastigheter.

Projektet var ursprungligen beräknat att kosta 20 miljarder kronor men har hittills kostat svindlande 150 miljarder kronor, det vill säga  7½ gånger mer Men detta är inte slutnotan eftersom skadeståndsprocesserna kommer att fortsätta flera år framåt.

Studiebesök i Amsterdam?

De politiker i Göteborg som tror att Västlänken (ett antal ofrånkomliga kringprojekt oräknade) skall kosta 23 miljarder kronor i 2013 års penningvärde kanske skall ge sig iväg på studiebesök till Amsterdam och/eller Boston? Skattebetalarna är sannolikt beredda att attestera reseräkningarna.