Göteborgs Fiskhamn kan komma att läggas ned.

Eller åtminstone flyttas.

Fiskarna och de verksamma i fiskhamnen vill ha den kvar men har inget att sätta emot när starkare intressen vill sanera området och komma åt den värdefulla tomtmarken.

Enskilda uppgiftslämnare gör gällande att Fiskhamnens och fiskhamnsområdets öde redan är beseglat trots att inga formella politiska beslut är fattade. Är det mygel på gång eller vad händer?

Göteborgs stads fiskhamn, som den hette fram till 1970 då staden lämnade över verksamheten till en ekonomisk förening, har legat på nuvarande plats mellan Majnabbe och Betongskjulet sedan 1910 då verksamheten flyttades från Rosenlundskanalen.

Anläggningar i dåligt skick

I några omgångar har flera av de ursprungliga byggnaderna rivits för att ge plats åt modernare lokaler, senast för 20 år sedan.

Delikatesser auktioneras ut i fiskhamnen - hur länge till? Foto: Raymond Ståhl

Delikatesser auktioneras ut i fiskhamnen – hur länge till?
Foto: Raymond Ståhl

Ändå är en del av anläggningarna i dåligt eller mycket dåligt skick, framför allt bryggorna och träkajen. Trafikförhållandena är besvärliga och en del byggnader har ”en bristfällig teknisk och hygienisk standard” (enligt ”Fiskhamnsrapporten” från 2007).

De flesta lokalerna ägs och förvaltas av Higab, ett kommunalt bolag med 300 fastigheter i Göteborg att ta hand om.

Underhållet är enligt flera uppgiftslämnare bristfälligt. Det är lätt att känna igen mönstret från andra kommunala förvaltningsbolag som tidigare låtit stora fastighetsbestånd förfalla för att sedan konstatera att rivning är enda utvägen.

— För ögat kanske det ser lite dassigt ut, medger Johan Karlsson som är Higabs förvaltningschef för området.

Men att underhållet skulle vara medvetet eftersatt är inget han håller med om.

— Vårt ansvar är att lokalerna ska vara i brukbart skick och vi följer en fastställd underhållsplan, säger han.

Men ni satsar inte framåt, på förbättringar eller utbyggnad av lokaler och verksamhet, eller hur?

— Jo, vi satsar på det som finns. Det finns inga byggrätter att utnyttja för området.

Ryktena om en flytt av verksamheten avfärdar Johan Karlsson med orden:

— Allt är uthyrt, det är stor efterfrågan och vi har inga planer på att flytta.

Omlokalisera ”klustret”?

I den genomgång som gjordes av fiskhamnsområdet år 2007 tyckte man sig skönja två tänkbara scenarier för framtiden: antingen att Fiskhamnen ska få ligga kvar, under vissa förutsättningar, eller att man ska flytta den för att kunna satsa på en lokalisering av verksamheter med ett större förädlingsvärde, t ex IT-företag och kontor.

En av förutsättningarna för att behålla Fiskhamnen och dess verksamheter på sin nuvarande plats var enligt rapporten att man kan behålla hela verksamheten intakt, eller med utredningens ord:
”Kan inte klustret beredas utvecklingsmöjligheter på nuvarande plats skall hela klustret omlokaliseras.”

Vidare fastslås att landningshamnen inte är en omistlig del av Fiskhamnen.

En av två grundläggande frågor rapporten ställer är: Kan Fiskhamnens basverksamheter (dvs. fiskauktionen och grossistföretagen) beredas tillfredsställande utvecklingsmöjligheter inom Fiskhamnsområdet?

Svaret på den frågan verkar vara ”nej” eftersom byggrätterna är utnyttjade, trafiksituationen otillfredsställande och inte minst att Higab inte gjort något åt de undermåliga lokaler som inte kommer att kunna uppfylla EU:s hygienkrav.

Till yttermera visso har en av grossisterna, Nordsjöfisk med 33 anställda, redan börjat bygga nya lokaler i Mölnlycke just av det skälet att Higab inte kunnat erbjuda dem ”tillfredsställande utvecklingsmöjligheter” i Fiskhamnsområdet.

— Vi kan inte expandera i de befintliga lokalerna och Higabs villkor är oacceptabla för oss, säger Stefan Pauli som är vd på Nordsjöfisk. Han vet inte om andra grossister är på väg bort från Fiskhamnsområdet men antyder att en flytt av all verksamhet i Fiskhamnen ligger i farans riktning.

— Det hela hänger ihop med utvecklingen av södra älvstranden. Det är ju en stökig miljö och en verksamhet som kräver mycket underhåll. Dessutom är ju marken attraktiv.

Andra verksamheter?

Stena kommer så småningom att flytta och då blir Fiskhamnen den enda hamnanknutna verksamheten mellan Rosenlund och Majnabbe. Detta faktum leder till den andra frågeställning ”Fiskhamnsrapporten” vill ta upp: Bör det centralt belägna området vid älven i stället utnyttjas för andra verksamheter inom t ex den personalintensiva tjänstesektorn?

Efter att ha listat olika skäl för och emot tillägger Stadsbyggnadskontoret (som är ansvarigt för rapporten) det som kanske är det avgörande argumentet mot att behålla Fiskhamnen där den är:
”En flyttning av Fiskhamnen kan även motiveras av att annan markanvändning inom Fiskhamnsområdet framstår som väsentligare för Göteborgs utveckling”.

Bort med Fiskhamnen alltså.

Portalen till Fiskhamnen, från 1925, står kvar som ett monument över fornstora dar.

År 1948 noterades rekordet för införd fångst, 77.000 ton men redan 1969 kom bottenrekordet på 17.000 ton.

Numera ligger den införda fångsten kring 20.000 ton årligen. Idag kommer cirka 90 % av den fisk som säljs på fiskeauktionen i Göteborgs fiskhamn dit på lastbil.

Någon enstaka trålare angör hamnen medan det på 50-talet myllrade av fiskebåtar i hamnbassängen.

All sill och en del annan fisk går också direkt till konservindustrin eller till grossister utanför fiskhamnsområdet.

Företagen i fiskhamnen är alltså inte längre beroende av själva hamnbassängen med dess fallfärdiga bryggor och kajer för sin verksamhet. Däremot är de beroende av funktionella och hygieniskt moderna lokaler liksom av en fungerande logistik. Allt detta har gradvis blivit sämre med åren.

Lokaliseringen har annars varit perfekt med närhet till Stenas färjor som kommit med fisk från danska hamnar och till Älvsborgsbron över vilken fisk som landats på Öckerö transporterats till fiskhamnen och där utgjort en betydande del av fiskeauktionens utbud.

Idag arbetar totalt cirka 550-600 personer i fiskhamnsområdet varav 300-350 i grossistföretagen. Hur länge får de vara kvar?