Göteborgs politiker och makthavare tycks längta efter en ny Carl Grimberg, göteborgaren som skrev en förskönande skröna om mod och hjältedåd i Svenska folkets underbara öden. En historia som gör dagens historiker generade över sitt skrå.

Eller kanske inte.

Nu är tiderna nya. Som alltid.

Universiteten – alla utom de stora i Uppsala, Lund och Stockholm – har anpassat sig efter en ny organisationsmodell där forskarnas makt beskurits och ersatts av en oinskränkt rektorsmakt.

Så också i Göteborg.

Möjligheterna att slå vakt om forskningens frihet har minskat. Istället ska forskarna vara lojala mot ”varumärket”.

Nyligen skrev några professorer en debattartikel i GU-journalen där de gick till hårt angrepp mot Göteborgs universitets rektor Pam Fredman och universitetets toppstyrning under rubriken ”åtta skäl att stoppa världsförbättrarprojektet”. Kritiken kommer visserligen i ett annat och möjligen allvarligare sammanhang men har ändå bäring på det projekt för hundra miljoner som ska skapa ”stolthet över vår stad”.

”Forskare som med kupad hand köar utanför rektors dörr, ivriga att utverka förmåner, utgör inget tilltalande scenario”, skrev de.

”Även om reformeringen  av GU inneburit att man skrotat de akademiska idealen brukar de flesta ändå fortfarande bekänna sig till idealen att forskningen ska vara fri, det vill säga att forskarna fritt ska välja sina frågeställningar och framför allt att varje form av politisk styrning är förkastlig.”

Kanske är de som röster i öknen.

Forskarnas behov av pengar till projekt är möjligen så stora att de sväljer förtreten och låter sig köpas för att skriva något som kan göra göteborgare stolta över sin stad (istället för att exempelvis öka kunskapen om den). Kunde Grimberg so why not?

Bara alltför många tycks ha ställt sig med mössan i hand, tiggt pengar och lovat att skriva något som gör oss ”stolta över vår stad”.

Än har inte en enda protest hörts från forskarhåll mot göteborgspolitikernas och rektorernas oblyga försök att styra forskningen till ett resultat som ska skänka ära över Göteborg. Men det kastar ett löjets skimmer över universitetets vision 2020 om frihet om både forskningens och utbildningens former.

”Verksamheten är och ska förbli moraliskt och intellektuellt obunden av politiska, ideologiska och ekonomiska intressen. Vårt arbete präglas av ett kritiskt förhållningssätt, hög integritet och en inre demokratisk organisation. Eftersom ett universitet har sanningssökandet som kärnan i sin verksamhet är ett ständigt ´varför?´ vårt viktigaste tankeinstrument. Eftersom forskningens och utbildningens kvalitet är vårt mest värdefulla kapital måste vi ständigt vårda, värdera och utveckla vårt arbete”, står det i universitetets vision.

 

PS Jag skrev en artikel för Göteborgsposten, där jag är anställd, när politikernas och rektorernas ”letter of intent” skickades ut för ett par år sedan (se artikel). Den publicerades inte. Också GP är en viktig del av Göteborgsandan, sa granskningskommissionens ordförande Erik Amnå då han intervjuade mig för kommissionens räkning. DS