Så här anser Inga-Britt Ahlenius att Göteborg, men även övriga kommuner, bör skötas.

Detta som en följd av den avslöjade kommunala förvaltningen i Göteborg, en verksamhet som karakteriseras närmast av institutionaliserade jävsförhållanden, som också gäller också revisionen. Inga-Britt Ahlenius har en hel del generella synpunkter på hur kommunerna i Sverige sköts – och hur de borde skötas.

Inga-Britt Ahlenius, porträtterad av Raymond Ståhl

Inga-Britt Ahlenius, porträtterad av Raymond Ståhl

―  Den kommunala verksamheten har en helt annan historia än staten och startar närmast som en folkrörelse med direktdemokrati sedan många hundra år. Staten byggs snarare uppifrån med lagar som reglerar verksamheten. Axel Oxenstiernas regeringsform från 1634 upprättar de fem kollegierna som är embryot till den statliga förvaltningen och början till den svenska centralstaten.

―  Nu har det gått drygt 150 år sedan den första kommunallagen. Därefter har vi sett en dramatisk omvärldsförändring. Vi har nu endast 290 kommuner med mer än 1 miljon anställda och nästan 2000 bolag. Till denna enorma organisation har staten delegerat alla de komplexa uppgifter som ligger medborgarna närmast: barnomsorg, skola, hälso- och sjukvård, äldreomsorg samt omfattande tillstånds- och tillsynsuppgifter . Sveriges största konglomerat.

En ny kommunallagsutredning arbetar f n, men med otydliga direktiv enligt Inga-Britt Ahlenius mening. Den som vill fördjupa sig i direktiven hittar dem på regeringens hemsida: http://www.regeringen.se/sb/d/16546/a/202008

Bort med lekmannarevisorerna!

Vilka synpunkter på förvaltningen av kommunens skattepengar har då en erfaren granskare som Inga-Britt Ahlenius?

―  Att införa en oberoende och professionell revision – i Göteborg och i alla andra kommuner borde vara en första åtgärd och inte vara någon problematisk fråga. Kommunerna hanterar stora ekonomiska resurser och ansvarar för komplicerade verksamheter. Då håller det inte att enbart låta lekmannarevisorer sköta denna uppgift.

― Men intressant nog, så är förslaget om att införa en oberoende revision det som upprör kommunalpolitikerna allra mest, särskilt de politiskt valda revisorerna själva.  De argumenterar närmast aggressivt och betonar hur oberoende de är och att de får underlag från riktiga revisorer. Men underlaget är att betrakta som en konsultrapport, det är det politisk valda revisorskollegiet som avger revisionsrapporten till kommunfullmäktige. Självklart är de politiskt valda revisorerna i ett slags jävsförhållande till de politiska vänner de ska granska. På detta förhållande ger verkligheten intressanta besked. Den som vill läsa om ett fall nyligen kan på nätet ta reda på vad som hände när det försvann 20 milj kr från Borgarskolan i Gävle.

Har slutligen Inga-Britt Ahlenius någon åsikt om hur högre tjänstemän och bolagschefer i kommunerna skall utses?

Meriter skall styra tillsättningar

―  Jag tycker för det första att kommunal verksamhet inte ska bolagiseras. Men eftersom den nuvarande folkrörelseliknande nämndorganisationen i kommunerna inte heller är lämplig, så måste man skapa en förvaltningsform som regleras på liknande sätt som de statliga myndigheterna regleras. I ett vinstdrivande bolag på en marknad kan chefens och styrelsens resultat mätas i vinsten. I den offentliga verksamheten är inte målet vinst/pengar – det är pengarna som är medlen för att producera tjänster för medborgarna. De som arbetar i denna förvaltning ska utses på meriter – ”endast efter förtjänst och skicklighet” som det står i grundlagen.

― Att man i staten under vissa perioder tummat på grundlagens bestämmelser är inget argument mot bestämmelsen och att den också utvidgas till att gälla även kommunerna, säger Inga-Britt Ahlenius och sneglar mot glasdörren till korridoren på Handels där redan nästa besökare väntar.